John Carter

Hoppfull och naiv film med en skön dos matinékänsla.

Störig musik hela filmen igenom.

Går ner helt okej med mycket popcorn.

Oförarglig och inte speciellt upprörande på något sätt men inget jag kommer se om eller ens minnas. Liknar mycket annat i scifi-barbarplanet-världen, men förlagan var ju väldigt tidigt ute så det är kanske det andra som liknar detta...

En underhållande och annorlunda film. Jag ger en trea.

Men snälla, värsta B-filmen nånsin!!!

Underhållande rymdsaga men i slutändan meningslös. Kassa skådespelare, rörig handling och utdaterade effekter... inte direkt något man kommer ihåg fem minuter efter att den slutat, men ändå inte helt värdelös...

Som söndagsmatiné funkar den.

Funkar som underhållning i brist på annat men den lämnar inget bestående intryck. Jag minns den knappt.

Misärklubben goes Disney.Två av klubbens medlemmar fick gå en rejäl hård kamp mot panikångesten här. Den brända jordens taktik första halvtimmen ströp syretillförseln till hjärnan, men som någon konstaterade så ska man kanske inte klaga, Heart of Darkness har också två ramhandlingar. Fast filmen är liksom Inception i sig själv fast allt är liksom redan stulet när man börjar kolla. Forskningschefens ämbetsdräkt, metallbehå och metalltrosa, är något som tydligt skiljer forskare på Mars från jordens lite tråkigare forskarmode. När jag dan efter skulle förklara den oändliga lager-på-lager-evighets-narrationen för en kollega brast det, vilket var lite pinsamt. En miljon olika småhistorier och den enda som är måttligt intressant, munkarna, slarvas bort på några obegripliga 10 sekunder. En unik prestation i sig.