A Brighter Summer Day

Fantastisk! De 4 timmarna sveper förbi på ett grymt välgjort sätt där allt känns så otroligt väl avvägt och komponerat, riktigt imponerad av Yang (igen). Uppe mot en 5:a och nosar!

Håller helt med goeran. Riktigt snyggt (och välspelat) men jag blir aldrig så engagerad som jag skulle vilja bli. Det finns helt enkelt för få anknytningspunkter mellan mig och karaktärerna, till skillnad från Yi Yi, som rörde mig djupt.

Ack så tråkig! Visst är det välgjort och allt sådant där, men gud vad jag inte blev engagerad i storyn. Karaktärerna var mest bara rövhattar och dessutom var det rörigt berättat så att man ändå hade svårt att hålla rövhattarna isär. Så nej, det här gick inte hem hos mig alls.

Snyggt genomförd rakt igenom av Yang och fotografen, men tråkig. Hjälps inte av svårigheten att hålla isär alla personer. Onödig mastodontlängd.

Sävlig.

Edward Yangs A Brighter Summer Day (Guling jie shaonian sha ren shijian) från 1991 är en mycket god miljöskildring om livet i Taiwan i början av 1960-talet. Däremot kan jag väl inte påstå att själva storyn (som delvis bygger på verkliga händelser) engagerar mig särskilt mycket; bråk mellan ungdomsgäng o dyl är inte precis det som intresserar mig. Jag såg Criterions nya bluray-utgåva av filmen och mot den utgåvan finns det inget att anmärka i tekniskt avseende.

Filmen anses av filmregissörer och kritiker vara den 98:nde bästa filmen någonsin (TSPDT). På ett plan kan jag utan tvekan hålla med: Varje filmruta är ett konstverk, kameraarbetet är helt enkelt häpnadsväckande! Men detta räcker inte för att bära upp denna långa film. Historien är tunn och vindlande, det finns några häpnadsväckande logiska luckor som inte kan avslöjas här (spoilers) och filmen är bra nära fyra timmar lång. Sammanvägt ger detta betyget 3, men trean är svag. @BAM, NY

Kameran var behagligt långt borta från där det hände, kunde identifiera mig mycket med den situationen. Kokade ett paket nudlar i en halv flaska Pimm's när det var en timme kvar för den rätta tropiska klaustropåverkan som krävdes för det smått otroliga slutet.

Sedd på Laserdisc (Hong Kong-utgåva) med CLD-R7G för avspelning och Crystalio VPS-2300 för bearbetning. All brusreducering var avstängd och kamfiltret var på 5/9. Helt ärligt, så är det förmodligen den hittills bästa Laserdisken från Hong Kong som jag har sett. Texturerna är hyfsat presenterade och trots ojämnt färgschema så går de flesta kulörerna ann. Brusnivån är oväntat låg, även om det förstås finns. Det väsentliga problemet är kontrasten, som tycks justeras något i mörkare scener så fort som undertexterna syns. Mycket smuts och slitage är synligt men det indikerar på att bilden inte är alltför manipulerad. Avflätningen på min Crystalio var dock inte den bästa för den här filmen, men det får vi beskylla Faroudja för. I överlag en trevlig Laserdisk. Och med tanke på att ingen DVD-utgåva finns tillgänglig idag så känner jag mig väldigt tillfredsställd att ha den här i samlingen och ffa då jag såg den på Video CD förra året. Betyg (på bildkvalitén, med hänsyn till formatet): 3,1 (av fyra)

Storslaget epos i miniskala eller en massiv krönika av några år i ett antal ungdomars liv. Det är väl den enklaste beskrivningen man kan ge. Och visst är det en vacker och välpenslad bild som Yang har tagit fram, där filmens längd gör att väldigt mycket hinns med och filmen aldrig blir stressad. Tempot är helt perfekt därtill. Tyvärr finns det lite för många svagheter för att filmen skall bli fantastisk. Regin saknar fantasi, tillsammans med den extremt brun/beigea färgen så blir filmen trist och monoton att se på i slutändan. Dessutom får man aldrig grepp om många av bikaraktärerna (en del av dem är med i hela filmen men jag har ingen aning om vem de egentligen var). Några sidospår känns onödiga och i slutändan är det en bra film som dock inte gör något särskilt intryck på mig överhuvudtaget. Betyg 6.9