Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionBlade Runner



Fel har den som påstod att en film aldrig kan vara bättre än originalboken. För även om detta påstående, i de flesta fall, stämmer mer än väl, så utgör Ridely Scotts \"Blade runner\" det stora undantaget från regeln. I filmen, som bygger på Philip K Dicks roman \"Do Androids Dream of Electric sheep?\" får vi följa Deckards (Harrison Ford) sökande efter en grupp förrymda Replikanter på jakt efter sin skapare. Replikanterna är genetiskt framställda supermänniskor; vars enda igenkänningstecken har varit deras oförmåga att utveckla känslor. Det har dock visat sig att Replikanter av senare modeller kan utveckla känslor vilket har gjort dem både oberäkneliga och oigenkännliga och de har därför alla förvisats från jorden och försetts med en livsspärr på fyra år. Decker tillhör en specialgrupp- en Blade Runner- som jagar och neutraliserar replikanter som tagit sig till jorden. I rollen som den förrymda Replikantgruppens ledare gör Ruger Hauer en övertygande och storartad skådespelarinsats. Sällan har någon passat så bra för sin roll som supermänniska och man får en känsla av att Scott vill driva med andra världskrigets Übermenschen-ideal.

Även om filmen bygger på Philip K Dicks roman, så är det inte mycket som av grundidén som är bevarad här i Ridely Scotts tolkning. Den stora skillnaden i handlingarna härrör egentligen från ställningstagandet inför replikanternas (androiderna) existensrättigheter: Ska genetiskt framställda människor ha samma rättigheter som normala människor? Svaret blir Ja, om du frågar Ridely Scotts - och Nej, om du frågar Philip K Dick. Filmens handlig kretsar hela tiden runt just detta tema och den klassiska slutscenen bekräftar bara Ridely Scotts ståndpunkt. Philip K Dick behandlar emellertid aldrig riktigt ämnet, och i hans bok känns saken klar, androider är inte mänskliga. Personligen anser jag att Scott närmar sig frågeställningen på ett mer nyanserat sätt och jag föredrar definitivt hans version av historien.

Det ska också tilläggas att filmen finns i två versioner, dels originalet \"Blade Runner\" från 1982 och en \"Blade Runner - The Directors Cut\" från 1992. Det som skiljer filmerna åt är framförallt slutet samt att par extrascener som lagts till i Directors Cuts-versionen. Det är en smaksak vilken version man anser vara bäst - men personligen tycker jag att de är suveräna båda två.