Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

RecensionMetropolis



De tydligaste expressionistiska dragen i Metropolis måste vara de extrema byggnaderna.
Överhuvudtaget, den mycket extrema miljön. Antingen väldigt stora byggnader, hela stora grottvalv.
Även de stora massorna av arbetare måste betraktas som expressionistiska.
På 20-talet måste de fantastiska väggbyggena och grandiosa byggnaderna uppfattats som expressionistiska, föga visste man ju då att det skulle bli en slags verklighet 50-60 år senare.
Det är inte överraskande att Hitler och hans hovarkitekt Speer hade Metropolis som favoritfilm. Man kan se byggnadsverk som senare låg till grunden för arkitekturen i Berlin på 30 och 40 talet.
Även den galne Dr. Rotwang är en slags expressionistisk karaktär (så som de flesta andra karaktärerna). Dr. Rotwang är en slags urbild av ”Den galne Professorn” som filmhistorien senare har svämmat över med.

Karaktärerna i Metropolis är antingen goda eller onda, det finns egentligen inget mellanting.
Möjligen skulle Alfred Abels karaktär Johan Fredersen vara undantaget som bekräftar regeln.
Det politiska budskapet är på gränsen till revolutionärt. Filmens tema är uttrycket ”There can be no understanding between the hands and the brain unless the heart acts as mediator”. Vilket är ett uttryck för samexistens mellan arbetarna och överklassen. Filmen tar alltså egentligen inget klart avstånd från överklassen. Händerna är arbetarna. Hjärnan är överklassen. Hjärtat är medmänskligheten.

På ett sätt blir uttrycket om samförstånd mellan klasserna en slags förolämpning till arbetarklassen. Vad är det som säger att dom inte är lika smarta och intellektuella som överklassen?!
Vad som är lustigt är att Metropolis gjordes för nästan 80 år sedan, och det fortfarande existerar samma klasskillnader i samhället som det gjorde då.

Filmen är en urtyp som indirekt har inspirerat mer eller mindre alla science fiction-filmer som kommit efter den. Betyg: 5/5