RecensionElling
När jag fyllde 14 - det här var sommaren 2002 - såg jag min första norska film, den Oscarsnominerade \"Elling\" som resulterat i två uppföljare. Jag fick den filmen på VHS i present av min farmor och jag fastnade för den direkt och när uppföljarna kom bestämde jag mig för att se även de filmerna (tvåan är också bra men trean däremot är bara överflödig).
Handlingen kretsar kring en 40-årig man vid namn Elling (Per Christian Ellefsen) som levt ett tillbakadraget, för att inte säga isolerat, liv tillsammans med sin mor. De hade inga vänner, det kom aldrig någon och besökte dem - de hade bara varandra. När Ellings mor dör så hamnar Elling på ett mentalsjukhus och där får han dela rum med Kjell Bjarne (Sven Nordin) - en man som spenderat halva sitt liv på mentalsjukhus. De två männen blir snabbt vänner, mycket tack vare att Kjell Bjarne är sexfixerad och att Elling berättar om sina vilda äventyr på den fronten (alltihop är naturligtvis lögn och även om Kjell Bjarne först blir arg när han får reda på det så förblir de ändå vänner).
Dagen kommer då de båda vännerna ska skrivas ut och de ska få dela lägenhet. Frank Åsli (Jørgen Langhelle) kommer att titta till dem då och då för att se hur de klarar sig, men det går dock inte särskilt bra - vanliga vardagsproblem som att handla mat, svara i telefon och att gå ut för att ta en fika är ofantligt svårt för Elling och Kjell Bjarne. Ibland leder detta till att Frank blir arg på dem och hotar med att vidta åtgärder om de inte tar sig i kragen.
Efter att ha delat ut klapparna på julafton så hör de något ljud ute i trappen och de båda vännerna går ut för att undersöka saken. Där ligger en gravid kvinna vid namn Reidun (Marit Pia Jacobsen), som fått i sig lite för mycket att dricka. Elling blir rädd och retirerar snabbt till hemmets trygga vrå, men Kjell Bjarne däremot bestämmer sig för att hjälpa henne och detta blir upptakten till ett förhållande. Samtidigt bestämmer sig Elling för att bli poet men han använder sig av en ganska annorlunda metod för att bli publicerad. Men kommer de båda vännerna att lyckas med det de åtagit sig med tanke på deras problem?
Det här är en riktig må bra-film som är både varm, rolig och underhållande och skådespelarna kan man verkligen inte klaga på - alla gör ett enastående jobb. Den här filmen är sannerligen ett mästerverk och en film man bör ha sett.
I filmen förekommer scener där Elling går till en mataffär och en scen där både Elling och Kjell Bjarne besöker en restaurang för att äta middag. Både mataffären och restaurangen existerar i verkligheten och finns kvar än idag - båda ligger i Oslo.
En amerikansk remake av filmen med titeln \"Elliot\" har varit på tal men än så länge har den inte blivit av. Om den skulle bli av så kommer jag nog att se den men jag tror knappast att den kommer bli lika bra som originalet.