Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

Recension12 edsvurna män



Elva jurymedlemmar är övertygade om att den anklagade är skyldig till mord. Den tolfte medlemmen är tveksam. Hur ska denne ensamme man få de andra att ompröva sina förhastade beslut? På spel står en ung pojkes liv!

Inledningsscenen, när de 12 jurymedlemmarna kommer in i juryrummet, är bara så briljant att jag inte kan beskriva det i ord. Man lär inom loppet av några minuter känna alla karaktärer genom deras konversationer med varandra innan de ska börja diskutera domen. Man märker direkt att det är en grupp vilt skilda människor, allt från extremt fördomsfulla till väldigt försiktiga och tillbakadragna, till de som inte bryr sig överhuvudtaget.

12 Angry Men är antagligen den mest välspelade film som någonsin gjorts. Alla 12 jurymedlemmarna porträtteras perfekt av sina respektive skådespelare. Bäst i filmen är helt klart Lee J. Cobb som #3. Varje gång han är i bild så imponerar han. Hans monolog i slutet är filmens absolut starkaste scen, och Cobb briljerar verkligen. Henry Fonda spelar den kanske fördomsfriaste och trevligaste personen i filmen, #8. Det är han som är tveksam till pojkens skuld. Även han gör en fantastisk rollprestation, speciellt i scenerna mot Cobb. Fonda utstrålar en enorm karisma och det passar hans karaktär perfekt. Jag känner att egentligen alla skådespelare förtjänar att nämnas, men det blir nog lite för enformigt att läsa. Så jag säger bara så här, alla är perfekta och man skulle inte kunna byta ut någon för att få en bättre prestation.

[-]Regin av Sidney Lumet är fullkomligt lysande. Han lyckas skapa en film som är väldigt intressant och spännande trots att hela filmen utspelar sig i ett rum med 12 män runt ett bord. Vissa scener är ganska långa och intensiva, så man kan inte bli annat än imponerad av att Lumet lyckas regissera 12 skådespelare samtidigt och få ett så fantastiskt resultat. Det måste vara oerhört svårt och påfrestande. Eftersom det inte spelas någon musik alls under tiden de är i juryrummet, man spelar lite musik innan de går in och lite när de lämnat rummet, så krävs det mer av både regissör och skådespelare för att göra filmen intensiv. Lumet använder många olika knep för att göra filmen intensivare ju längre den pågår. Till exempel så blir juryrummet mörkare ju längre filmen fortgår. Samtidigt så ändrar Lumet brännvidden på kamerorna, vilket gör att tittaren tror att rummet krymper med tiden. Det blir även fler och fler närbilder på skådespelarna och i slutet när någon pratar så är det nästan alltid bara personens ansikte som är i bild. Skådespelarna blir även svettigare ju längre in i filmen man kommer. Detta gör verkligen att filmen blir intensivare för varje sekund. Det är svårt att tro att detta är Lumets långfilmsdebut. Både regi och foto känns felfritt.

Manuset håller även det otroligt hög klass. Dialogen i filmen är riktigt genomtänkt och det finns inte ett ord som känns överflödigt. Vid några ställen i filmen går det rysningar genom kroppen när man hör dialogen, så klockren är den. Manuset bjuder inte bara på drama, utan även lite humor då och då. Humorn passar alltid in i sammanhanget och bryter aldrig av filmens stämning.

Jag har mycket svårt att förstå hur 12 Angry Men bara blev nominerad till 3 Oscars (bästa film, bästa regi och bästa manus). Filmen skulle inte bara blivit nominerad i fler kategorier, till exempel bästa manliga huvudroll och bästa manliga biroll. Den skulle även ha vunnit några också, gärna alla om jag fick bestämma. Enligt mig är det utan tvekan den bästa filmen som någonsin gjorts. Närmare en perfekt film kan man inte komma. Detta är film när det är som bäst.