RecensionI Am Legend
När man ska recensera en film ställs man ju alltid inför frågan hur mycket och hur uttömmande man ska pladdra om filmen i fråga.
Jag ska försöka att i så stor utsträckning som möjligt avhålla mig från att gå in på vad filmen egentligen handlar om. Själv visste jag inte alls vad som skulle utspela sig och det var väldigt bra för upplevelsen av filmen.
Detta är en känslofilm där det är bra om man kan vara ganska nollställd innan man ser den. Om du redan har en förförståelse för vad du kommer se tror jag att det är svårare att acceptera vad regissören målar upp. Mitt råd är att du inte läser någon ingående recension och inte diskuterar filmen med någon som sett den innan du ser filmen.
När du läser detta vill du förmodligen i alla fall få någon idé om vad du kommer att se för att avgöra om det är värt promenaden varför jag beskriver ramarna för filmen.
En man är den siste överlevaren i en större amerikansk stad och ställs inför ett antal svåra beslut samtidigt som hans dagliga överlevnad beror på om han kan behålla förnuftet eller inte.
Ser du filmen kommer du få uppleva snygga miljöer och vackert sammansatta bilder där en stads sammanfall smälter samman med naturen. Förutom att vara vacker erbjuder filmen också några överraskningar som förstås är beroende av hur mycket du vet om filmen innan du ser den
För att uppskatta filmen bör du ha ganska mycket fantasi och verkligen försöka leva dig in i hur det faktiskt skulle vara att överleva en katastrof. Filmen laborerar med några intressanta frågor som egentligen utgör hela basen för denna film:
Hur fungerar en människa som förlorar allt?
Hur är det att vara den siste?
Hur anpassar man sig till en omöjligt verklighet?
Som du märker fokuserar jag på den mer filosofiska biten av denna film och som jag ser det är det denna bit som är filmens behållning.
En bit in i filmen så ändras berättarstilen och filmen byter helt takt. Från att vara en film där utifrån-perspektivet belyses så fokuserar senare regissören på en mer överlevnadsorienterad vinkel.
Skådespelet är inte lysande men ganska gediget. Det finns några logiska fallucker, (frånsett de uppenbart onaturliga elementen) som irriterar och filmen är ojämn.
Bortser du från detta och anstränger dig att ha ett öppet sinne inför denna typ av film torde det finnas stor chans att du blir nöjd.
Jag älskar apokalyptiska filmer och tycker att detta är ett gott exempel på hur man kan övertyga tittaren om att något omöjligt faktiskt skulle kunna ske.
Sammanfattningsvis är detta alltså en ganska enkel film som bygger tungt på miljön men lyckas så pass väl att jag gärna ser om den.
