Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

Ungdomsbok

Shortly kortfilm

 

Alla kommentarer avSheepy


Past Lives2025-02-11
Smärtsam, intim och ärlig. Det här är ingen An Affair to Remember utan snarare en realistisk skildring av olycklig kärlek med en stark ton av "what if". Vi saknar även helt villain-arketypen som annars är vanliga i amerikanska produktioner. Både Greta Lee och Teo Yoo är mycket bra i huvudrollerna.
 
Konklaven2025-02-11
Intressant och spännande film om ett ämne jag inte var särskilt bekant med. Ralph Fiennes är bra i huvudrollen men jag hade förväntat mig något mer av Stanley Tucci. Hans karaktär sticker inte ut vare sig skådespelarmässigt eller personlighetsmässigt. Den slutliga spinnen/twisten tillför inte så mycket. Tanken är väl att det ska agera en metafor för att ingen kandidat är perfekt och att alla har något form av skelett i garderoben.
 
Rabbits2025-02-10
Fascinerande och stämningsfullt mystisk men samtidigt helt obegriplig.
 
Inland Empire2025-02-10
Jag har varit nyfiken på att se Inland Empire ända sedan den kom ut. Där hans övriga filmer mer regelbundet visas på tv eller seglar runt på streamingtjänsterna så är Inland Empire en av hans mest bortglömda. Fotot ger känslan av en dokumentärfilm eller hemvideo vilket nog också är syftet. Handlingen är kryptisk (som ofta med David Lynch) men trots det röriga innehållet och den tilltagna längden blir den aldrig ointressant. Gillade man Rabbits så gör även de några "cameos" i denna film. Heltklart en sevärd upplevelse för Lynch-fans och till skillnad från flera av hans andra filmer som analyserats in i absurdum är Inland Empire fortfarande mer öppet för tolkningar. En mycket stark trea!
 
Insidan ut 22025-02-10
En stabil och sympatisk film som dock lider av uppföljarsyndromet där man vräker på med sekundära karaktärer istället för att fokusera på karaktärsutveckling. Är även lite tveksam till den stora "konflikten" i filmen (om hon ska bli utvald att spela hockey eller inte). Hade inte ett bättre budskap/tema till den unga publiken varit hur man hanterar motgångar och tar sig vidare? Detta är ett ämne man enbart snuddar vid.
 
I, You, He, She2025-02-10
En film i tre tydliga akter som främst blir minnesvärd på grund den intima kammarspelskänslan som samtliga av dessa tre levererar. De långa tagningarna och den ofta stilla kameran är ett stilgrepp som Chantal Akerman senare skulle använda sig av även i Jeanne Dielman, 23, quai du commerce, 1080 Bruxelles. Detta är en stabil debut av Chantal Akerman, men det skulle bli betydligt bättre sen.
 
A Star Is Born2025-02-10
Bra soundtrack men historien som berättas är ytlig och ointressant. Vi får inte tillräcklig bakgrund eller karaktärsutveckling för att bry oss om karaktärerna. Bradley Cooper börjar för mig även segla upp som en av vår nutids mest överskattade skådespelare.
 
Mamman och horan2025-02-10
En rätt elegant film som emellertid aldrig förtjänar sin mastodontfilmslängd. Filmen känns något som en förlängd version av Jean-Luc Godards Maskulinum - femininum (dessutom spelar ju Jean-Pierre Léaud, huvudrollen i båda filmerna). Det blir även här mycket ältande om sex vilket bitvis är intressant men många gånger upplevs som utdraget.
 
Den vilda roboten2025-02-06
En trevlig och sympatisk film som hade tjänat på att helt anamma de känslosamma aspekterna. Men tyvärr får vi likt i många andra moderna animerade filmer stora delar av högt tempo och kvicka/flyktiga run-of-the-mill ”gags”.
 
Emilia Pérez2025-02-06
Det är lite svårt att tolka vad filmens egentliga budskap är. Detta märker man ganska tydligt genom att läsa kommentarerna här och är säkert en anledning till att filmen lett till en känslostorm. Det som sticker ut för mig är kommentaren kring att det inte räcker vad man själv känner utan det är även viktigt hur omgivningen ser dig. Detta formar hur du är som människa (och därför är könsbytet nödvändigt i filmen). Problemet är att Emilia Pérez knappast är oproblematisk i sin nya persona. Detta blir märkbart genom hennes våldsamma utbrott mot hennes ex-fru. Oavsett vad man väljer att tolka in är filmen tunn och de olika musikalnummer som filmen är späckad med är mestadels trista eller en axelryckning. Det är helt ofattbart att denna film fått 13 Oscarsnomineringar.
 
Bird2025-01-29
Andrea Arnold imponerar igen med en rå, skitig och realistisk film (som dock har ett fantasifullt inslag öppet för tolkningar). Nykiya Adams är riktigt bra i huvudrollen (hennes första) som den vilsna/rebelliska Bailey och jag ser fram emot att se henne i fler roller i framtiden. Franz Rogowaki är likaså bra som den mystiska karaktären "Bird".
 
Terror på Elm Street 72025-01-28
Den överlägset bästa Nightmare on Elm Street uppföljaren och meta-inslaget fungerar överraskande bra. Det känns som att Wachowski-systrarna försökte uppnå något liknande med Matrix 4, men där vågade man tyvärr inte löpa linan ut. Här får vi istället en mångbottnad, nytänkande och sevärd avslutning.
 
Heretic2025-01-28
Intelligent skräckfilm med en manisk men samtidigt kontrollerad prestation av Hugh Grant. Filmen går tyvärr överstyr i sista akten och den borde istället ha bibehållit den väl uppbyggda lågmälda stämningen. Oavsett detta är Heretic en av de mer minnesvärda skräckfilmerna från 2020-talet.
 
Tandläkaren 22025-01-28
Jag har haft ögonen på Tandläkaren 2 sedan en kompis raljerade om den på högstadiet. Min ursprungliga förväntning var en överdrivt blodig och fånig B-film. Jag blev lyckligtvis positivt överraskad. Detta är inte så dumt alls. Corbin Bernsen är bra som tandläkaren och han förmedlar sina psykologiska trauman samt hur han kämpar mot dessa relativt väl (lite Psycho 2 känsla). Slutet är vrickat, men med tanke på hur mycket av filmen som utspelas i Tandläkarens fantasi fungerar det.
 
Flickan med nålen2025-01-25
En bra film som vill för mycket. Filmen borde ha skalat ner på sidokaraktärerna för att göra den mer fokuserad. Till exempel har sekvenserna som rör Karolines makes återkomst inget syfte för grundberättelsen. Alla exkursioner filmen tar medför dessutom att vi inte når filmens egentliga kärna förrän halva speltiden har passerat. Vidare finns det ett par konstnärliga sekvenser som är ofrivilligt komiska och filmens ljud (eller oljud) är ibland påfrestande. Filmens foto är däremot utsökt och Vic Carmen Sonne gör en bra rolltolkning som Karoline. Det hela landar i en stabil film som hade kunnat vara en framtida klassiker om man slipat lite ytterligare på manus och regi.
 
542025-01-21
Handlingsmässigt sticker 54 inte ut. Ryan Philippe och Salma Hayek spelar dessutom ganska ointressanta karaktärer utan direkt karaktärsutveckling. Det filmen däremot levererar på är musiken/stämningen och den har ett glättigt skimmer över sig som gör den behaglig att titta på. Mike Myers är dessutom fullständigt lysande som nattklubbägaren Steve Rubell. Detta kan mycket väl vara hans bästa skådespelarinsats någonsin.
 
Mommie Dearest2025-01-18
Det är fullständigt ofattbart hur denna film blev så totalsågad när den kom ut. Mommie Dearest överröstes dessutom med Razzies och Faye Dunaway fick exempelvis skämspriset som sämsta skådespelerska. Ett mycket märkligt val då Faye Dunaway är både intensiv och obehaglig som Joan Crawford. Visst är skådespeleriet något teatraliskt, men vi måste ändå minnas att hon porträtterar en skådespelerska. Mommie Dearest innehåller många minnesvärda scener och gör mig nyfiken på att utforska Christina Crawfords memoarer som ligger bakom manuset.
 
The Fabelmans2025-01-10
Ett nostalgiskt fyrverkeri regisserad och skriven av Steven Spielberg som till stor del är baserad på hans egen uppväxt. Filmen följer primärt Sammy Fabelman (Mateo Zoryan & Sammy Fabelman), en nyfiken yngling med ett enormt intresse för film och filmskapande. Något som inte helt stöttas av familjen. Trots en relativt lång speltid upplevs filmen aldrig som långsam på grund av alla vändningarna i historien. De dramatiska scenerna fungerar oftast väl (däremot snubblar den på komiken ibland). Filmen innehåller många bra skådespelarinsatser men den som sticker ut mest är David Lynch underhållande cameo som regissören John Ford.
 
Maharaja2024-12-29
Maharajas huvud (och flera andras) är uppenbarligen gjorda av titan med tanke på hur många järnrörssmällar våra karaktärer enbart skakar av sig. Kan man emellertid hantera det absurda våldet och den överdrivna dramaturgin får vi en relativt underhållande upplevelse.
 
Revenge2024-12-27
Coralie Fargeat flyter mer och mer upp som en regissör att hålla ögonen på. Revenge är en snygg och blodig hämndhistoria som tyvärr känns något utdragen. Bäst är den obehagliga inledande halvtimmen. Och ja, det är cartoonish, men det är nog också syftet.
 
Remember2024-12-27
Spännande, Memento-liknande film med en stark insats av Christopher Plummer. Ju längre filmen fortgår desto svårare blir det dessvärre att svälja den extremt långsökta premissen. Mot slutet tippar det över kanten in i absurdum.
 
Boulevard2024-12-27
Oväntat bra! Robin Williams ger ett starkt porträtt av en deprimerad man som levt med en lögn hela sitt liv. Den melankoliska stämningen kompletteras väl med musiken och flera tysta sekvenser som uppmanar till reflektion. Detta blev Robin Williams sista dramatiska roll.
 
Sergio Leone: The Italian Who Invented America2024-12-27
En välgjord dokumentär som fokuserar på Sergio Leones filmskapande och filmer men som även ger en inblick i mannen bakom kameran. Bäst fungerar de intervjuer som involverar Sergio Leones familj och de personer han samarbetat med. Speciellt rörande är lite oväntat intervjun med Jennifer Connelly.
 
Mother2024-12-23
Sevärd och mystisk thriller som engagerar. Både Kim Hye-ja och Won Bin är mycket bra i sina roller och deras komplexa relation lyfter filmen.
 
Don't Let Them Shoot the Kite2024-12-23
Tydligen är detta en stor klassiker i hemlandet Turkiet. Själv hade jag svårt att komma någon av karaktärerna nära. En pojke som växer upp ett fängelse hade kunnat bjuda på stark dramatik men tyvärr hade jag svårt att ta pojken Bijan på allvar och upplevde mest att han halvskrek fram alla sina repliker.
 
American Sniper2024-12-23
Ett välgjort drama av Clint Eastwood som emellertid inte sticker ut. Överlägset bäst är Bradley Cooper i huvudrollen och hans skildrande av ptsd orsakat av krig är trovärdigt.
 
Den sista resan2024-12-23
Inledningen och den rörande avslutningen fungerar men själva resan gör det inte. Själva konceptet är lysande men man får aldrig till roadmovie känslan. I ena stunden är de på sjukhuset i Malmö och i nästa är de redan framme vid sin slutdestination. Dessutom slarvas själva hyllningen till ”Lars Hammar” bort och han relegeras mycket till att enbart vara rekvisita i filmen. Istället får vi scener mellan Filip Hammar och Fredrik Wikingsson där Filip lättar sitt hjärta. Dessa scener är aldrig särskilt rörande utan upplevs mest som skriptade. Det hade varit bättre att fokusera på långa dialoger mellan Lars och Filip där de pratar om minnen och återbesöker platser (man får dock aldrig känslan att Lars uppskattar att vara med i dokumentären). I sina värsta stunder påminner ”Den sista resan” om den cyniska ”En liten film om döden”.
 
Daddy's Home 22024-12-23
Bedrövlig… Daddy’s Home var på inget sätt en bra film men den hade åtminstone en handfull roliga scener. Daddy’s Home 2 bygger enbart på konceptet ”kända ansikten”. Istället för att skriva ett genomtänkt manus som fungerar slänger vi in Mel Gibson, John Lithgow och John Cena.
 
Juror #22024-12-21
Välspelad, dramatisk och indragande rättegångsfilm. Konceptet är nyskapande och delvis uppfriskande oamerikanskt. Viss dialog mellan jurymedlemmarna känns visserligen något styltig men det övergripande temat kring skuld fungerar. Samtliga nyckelpersoner levererar också i flera starka scener. Om detta faktiskt blir Clint Eastwoods sista gång i regisörsstolen så är det en värdig och lågmäld avslutning.
 
Sommarlek2024-12-17
En vacker och vemodig film. Maj-Britt Nilsson är utmärkt och trovärdig i sin dubbelroll som den 15 åriga respektive 28 åriga balettdansösen Marie. Filmen berättas genom tillbakablickar där Marie tänker tillbaka på sin första kärlek. Vi får delvis en romantisk sommarskildring med glittrande hav men primärt är det en film som behandlar ämnet sorgebearbetning och risken med att inte tillåta sig själv att sörja. Summer Interlude är kanske något för konventionell för att klassas som en av Ingmar Bergmans allra bästa filmer (men hans B-sortering är inte dum heller).
 

Nästa sida »