BETYG
1.3
av 5
1.3
av 5
Woman's Paradise or Hell
Collageliknande film som till största del består av återanvänt material från Jesus Francos film "Barbed Wire Dolls". Nazisterna skapar ett fångläger där fallna kvinnor hålls fågna för att plågas och förnedras. En av fångarna är dock agent för motståndsrörelsen och har siktet inställt på att mörda den grymma fängelsechefen...

Originaltitel | Les gardiennes du penitencier |
Alternativ titel | Brutes Paradise, A Paradise for Brutal Men, A Hell for Women, Un paradis pour des brutes, un enfer pour des femmes |
Regissör | Alain Deruelle, Julio Pérez Tabernero |
Manus | Alain Deruelle |
Genre | 70-tal, Drama |
Skådespelare | Roger Darton, Pamela Stanford, Nadine Pascal, Didier Aubriot, Michael Bates, Maria Cavour, Michel Charrel, Eric Falk, John Higgins, Lina Romay, Monica Swinn, Ronald Weiss, Paul Muller, Jesus Franco |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 4 |
Filmnummer | 58548 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Skamlöst ihopklistrad sleaze som knappast kan räknas till naziexploitation. Softcore och idiotdialog hela filmen igenom.
Totalt skamlös klipp-och-klistra-rulle från charlatanerna på Eurociné, säkert 2/3 består av material från Francos trash-sunkiga "Barbed Wire Dolls" (de hade inte ens vett att klippa bort "slow motion"-scenen) och sen ska det vara lite inklipp ifrån de där franska nazistbordellfilmerna men jag har inte sett nån av dom. De nyskjutna scenerna försöker nog rida lite på nazivågen men misslyckas såklart fatalt: det är nånting stolligt om att nazisterna håller en massa nakna brudar fångna för att plåga dom, bland annat Pamela Stanford, som eventuellt är agent för motståndsrörelsen eller nåt, jag fattade inte riktigt. Det var nog inte så viktigt. Trots alla inslag av sadism är det här främst en film för masochister, så jävla bra var inte "Barbed Wire Dolls" att man vill se den med märklig klippning, smärtsamt dum dialog och en extremt futtigt nyskjutet material (en talande scen för Eurocinés snålhet och oförmåga att bjuda till det minsta är scenen när en av nazisterna ska avrätta en kollega genom att trycka på en sån där hemlig knapp som utlöser en fallucka... istället för att visa effekten av trappknyckandet zoomar kameran helt enkelt in på handen som trycker och klipper till ny scen... filmarna litar kallt på att tittaren själv målar upp bilden i huvudet på den utlösta falluckan och SS-mannens död). Att släppa den här filmen på en intet ont anande kommersiell marknad är ta mig tusan skandal! Som idiotfilm för francofiler funkar det dock bra som förströelse, bara titeln är fantastisk.