BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Trolls 2: Världsturnén
Poppy och Kvist ger sig ut på ett äventyr som kommer att föra dem långt bortom den verklighet de förut känt till. Under resans gång kommer de att upptäcka att de tillhör bara ett av de sex olika sorters trollfolk som bor utspridda över sex olika länder och som är hängivna sex olika sorters musik: Funk, Country, Techno, Klassiskt, Pop och Rock. Deras värld kommer att bli väldigt mycket större, och väldigt mycket högljuddare, än förut.
| Originaltitel | Trolls World Tour |
| Regissör | Walt Dohrn, David P Smith |
| Manus | Jonathan Aibel, Glenn Berger |
| Genre | Komedi, Animerad, Familjefilm, Musikal, Äventyr, Fantasy, 2020-talet |
| Skådespelare | Anna Kendrick (röst), Justin Timberlake (röst), James Corden (röst), Ozzy Osbourne (röst), Rachel Bloom (röst), Anderson Paak (röst), George Clinton (röst), Mary J Blige (röst), Kelly Clarkson (röst), Sam Rockwell (röst), Ron Funches (röst), Gwen Stefani (röst), Aino Jawo (röst), Caroline Hjelt (röst), Kunal Nayyar (röst), Jamie Dornan (röst), J Balvin (röst), Kenan Thompson (röst), Walt Dohrn (röst), Ester Dean (röst), Gustavo Dudamel (röst), Anthony Ramos (röst), Flula Borg (röst), Karan Soni (röst), Charlyne Yi (röst) |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 72 |
| Filmnummer | 137136 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Animerad musikfilm som fungerar oväntat bra.
Kan hålla med om att det är en lite typisk uppföljare men jag tycker faktiskt den är lika bra som ettan.
Kändes lite typisk uppföljare. Kul koncept, krystad story. Barnen (4 och 7) tyckte den var bra, men inte mycket mer. Många skämt som var påfallande mogna, så de har ansträngt sig för att roa även föräldrar. Svag trea.
Jag gillar faktiskt Trolls, dom är charmiga och roliga. Bitvis fina och jag blev lite överraskad över hur snyggt budskapet ändå är paketerat här. Och det finns så många intressanta dimensioner i det som känns väldigt moget för en barnfilm, nu gräver dom ju inte direkt ner sig i det så mycket och det tar liksom inte vägen någonstans. Men samtalet kring hur popen/mainstream tar över allt och hur en kan sudda ut identiteter genom att bara acceptera saker som är annorlunda om dom är lite lagom annorlunda osv. känns som att vi borde ha mer av. Överraskande att se det i en sån här film. Charmigt, underhållande, gulligt, fint. Men, det är liksom inte jättebra. Det är rätt basic och lite hipp-som-happigt. Men en väldigt klar, om än slät, trea ändå.
