BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Train to Busan
Medan ett zombievirus bryter ut i Sydkorea, kämpar några passagerare för sin överlevnad på tåget från Seoul till Busan.
Originaltitel | Busanhaeng |
Regissör | Yeon Sang-ho |
Manus | Yeon Sang-ho |
Genre | Action, Thriller, Skräck, 2010-tal |
Skådespelare | Gong Yoo, Jeong Yu-mi, Ma Dong-seok, Kim Soo-ahn, Kim Eui-sung, Choi Woo-sik, Ahn So-hee, Jang Hyuk-jin, Shim Eun-kyung, Kim Jae-rok, Choi Gwi-hwa, Jeong Seok-yong, Ye Soo-jung, Park Myung-shin, Han Seong-soo, Kim Chang-hwan |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 799 |
Filmnummer | 122250 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Sjukt, ser nu att jag glömde betygsätta den 2016 när den sågs inför resan till Sydkorea. Oavsett så är det än idag 4/5 den ska ha. Sista fjärdedelen inte lika kanon som resten, men helheten är fortfarande en av de bästa zombierullarna någonsin.
Äntligen en zombiefilm som fångar den bistra sanningen om mänskligheten. Därav stark 4:a! Som zoombiefilm mer än okej oxå.
Finns en hel del sådana här nuförtiden då de drar in bra med pengar, men denna är ju trots allt gjord i Sydkorea och kända skådespelare saknas så med det i åtanke är den här lättare att ta på allvar, tror även att George A. Romero ler i sin himmel med denna då den är en vettig spin-off till hans klassiker.
Välgjord film på många vis, främst visuellt kanske. Men genren som sådan är fånig och det är svårt att hänge sig något vidare till detta. Betyget blir en 3;a
Melodramat är inte alltid jättebra, och zombieskådisarnas överspel är på pantomimnivå. Från och med 45 min in börjar det hända lite grejer, men det tar emot att beskriva det här som en skräckfilm. Kanske zombiethriller? Melodöd?
Dottern gör en fenomenal insats av någon som är så pass ung. I vanlig ordning känns det som att man har sett det mesta förut, och filmen har uppenbart hämtat en del från World War Z som kom bara något år tidigare. Fortfarande finns det dock en hel del originalitet. Att man försätter handlingen till stor del på ett tåg gör filmen både intensiv och klaustrofobisk.
Mycket välproducerad, detaljrik och effekterna är välgjorda. Nästan hela filmen utspelar sig på ett tåg. Det gör att man dels kan relatera till miljön om man åkt tåg men även att man kan upptäcka olikheter. Det skapar en inlevelse där man blir något av en medresenär som tittare. Att de flesta osmittade är vanliga människor tror jag är medvetet för att skapa vardagskänslan. Sedan tycker jag om att det inte är en skräckkomedi eller parodi, även om det kanske finns inslag av svart humor. Det som drar ner betyget är att zombier inte kan springa, men här springs det för fullt. Andra smittade skulle visserligen kunna springa, men att alla smittade plötsligt skulle få eld i baken är mycket otrovärdigt. Att zombierna inte kan se eller tänka gör det ännu mer otroligt. Även att det blir för många upprepningar. Jag har inte sett uppföljaren, men tror att den här blir svårslagen.
En koreansk zombiefilm är fortfarande en zombiefilm, även om den här utspelar sig till största delen på ett tåg.
Det är sådant här jag inte förstår. Det kanske är mig det är fel på. Men jag kan inte förstå vad folk ser i en sån här film. Totalt söndertjatat koncept, platta karaktärer och oinspirerat skådespeleri, förutsägbar handling, och kort sagt inget nytt under solen. Inga överraskningar, inga gripande stunder, bara samma gamla. Jag hade väldigt tråkigt i två timmar. Vem vill se detta 2016 och efter? Många, tydligen. Men inte jag.
jag tjöt som en gris när jag tittade på den, det var en SÅN bra film legit asså