BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
The Square
Christian är en framgångsrik ledare på ett modernt konstmuseum. Han kör elbil och försöker leva som han lär. Dagarna innan utställningen The Square, ett verk som skall påminna om vårt gemensamma ansvar i det offentliga rummet, ska öppna blir han bestulen på öppen gata, något han varken kan skaka av sig eller låta passera obemärkt.
| Originaltitel | The Square |
| Regissör | Ruben Östlund |
| Manus | Ruben Östlund |
| Genre | Drama, Komedi, 2010-tal |
| Skådespelare | Claes Bang, Elisabeth Moss, Dominic West, Terry Notary, Christopher Læssø, Lise Stephenson Engstrom, Lilianne Mardon, Marina Schiptjenko, Annica Liljeblad, Elijandro Edouard, Daniel Hallberg, Martin Sööder, John Nordling, Maja Gödicke, Nicki Dar |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 1514 |
| Filmnummer | 125532 |
Recensioner
Det är säkert många som har haft höga förväntningar på Ruben Östlunds nya långfilm sedan han mottog guldpalmen på filmfestivalen i Cannes tidigare i år. Skulle den föredetta indieregissör... Läs mer »
Kommentarer
Känns omedvetet självparodisk. Mycket vilja, men för vad? Som andra så saknar jag samband, slut och i stort någon poäng. Det är intressanta delar som leder till inget. Tyvärr blir det då ointressant.
Otroligt överskattad. Finns vassare samhällkritik i rätt många amerikanska sitcoms…
Är inte många nya filmer som är roliga längre, men den här är rätt rolig. Den ena pinsamheten efter den andra som man även skrattat åt i verkligheten ifall man hamnat i dem.
Hade ju vart bra om de orkat göra ett slut på en film på 2,5 h :S Fick ju inget direkt sug att investera tid i någon av Rubens andara filmer nu.
Makalöst bra! Säger bland annat mycket om konst, och det mest obekväma som finns för svenskar - att det blir dålig stämning. Filmen har flera intressanta teman som går som en röd tråd. Fotot är också väldigt snyggt. Mycket bra skådespeleri också. Överhuvudtaget mycket befriande för att vara svensk film. En rolig och träffsäker satir över kultureliten.
När jag ser Ruben Östlund-filmer så tittar jag på dom på samma sätt som när jag tittar på Saló. Det är absurt bortom universums gränser och om Ruben tror att han speglar mänskligheten på något sätt så måste han ha levt hela sitt liv inuti en snusdosa. Men kul - det är det.
Tydliga Roy Andersson vibbar. Vad vill han säga? Var ska det här ta vägen? Vad var poängen med det där? Men man får inga svar. De bestämmer själv. Fruktansvärt obehaglig, rakt igenom. För man kan se sitt eget liv, hur lätt det kan spåra ur och hamna fel. Hade velat ha ett snyggare avslut - fortfarande utan att knyta ihop något - vet inte riktigt varför jag blev besviken på slutscenen. Men en riktigt bra film. Om man gillar sånt. Vilket jag gör.
Välspelad och intressant film där en av få svagheter var den irriterande invandrarpojken. Skön samhällssatir där Östlund inte på något sätt tydligt tar ställning utan istället låter tittaren göra sin egen bedömning.
Min första Östlund och visst ger det mersmak. Konstant obekväm och kräver en del av sin tittare. Flera scener är riktigt bra och samtidigt som jag blev frustrerad över vad som händer är det fascinerande. Oleg var ju ett inslag man sent kommer glömma. Storyn lider dock av att inte knytas ihop ett dugg, men det kanske var meningen.
Snyggt filmad och många intressanta scener, dock ett stort minus: Man får följa flera parallella handlingar och man undrar hur allt ska knytas ihop. Men det görs inte. Filmen tar bara slut helt upp-och-ner. Mycket otillfredsställande...
