BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
The Fabelmans
I efterkrigstidens USA växer en judisk pojke vid namn Sammy Fabelman upp med en dröm om att skapa film, men hans passion leder honom till en förkrossande familjehemlighet och visar honom samtidigt hur film kan hjälpa honom att se sanningen.
| Originaltitel | The Fabelmans |
| Regissör | Steven Spielberg |
| Manus | Steven Spielberg, Tony Kushner |
| Genre | Drama, 2020-talet |
| Skådespelare | Gabriel LaBelle, Michelle Williams, Paul Dano, Seth Rogen, Judd Hirsch, Mateo Zoryan, Keeley Karsten, Julia Butters, Sophia Kopera, Jeannie Berlin, Robin Bartlett, Sam Rechner, Oakes Fegley, Chloe East, Isabelle Kusman, Chandler Lovelle, Gustavo Escobar, Nicolas Cantu, Cooper Dodson, Gabriel Bateman, Stephen Matthew Smith, Alina Brace, Birdie Borria |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 177 |
| Filmnummer | 143772 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Ett nostalgiskt fyrverkeri regisserad och skriven av Steven Spielberg som till stor del är baserad på hans egen uppväxt. Filmen följer primärt Sammy Fabelman (Mateo Zoryan & Sammy Fabelman), en nyfiken yngling med ett enormt intresse för film och filmskapande. Något som inte helt stöttas av familjen. Trots en relativt lång speltid upplevs filmen aldrig som långsam på grund av alla vändningarna i historien. De dramatiska scenerna fungerar oftast väl (däremot snubblar den på komiken ibland). Filmen innehåller många bra skådespelarinsatser men den som sticker ut mest är David Lynch underhållande cameo som regissören John Ford.
Intressant om ungt filmskapande, och när man läser lite om Steven Spielbergs riktiga liv inser man ganska snart att filmen är trogen verkligheten till väldigt stor grad. Garbriel LaBelle har jag aldrig stött på tidigare, men är väldigt sympatisk i huvudrollen. Michelle Williams och Paul Dano (som börjar bli lite av en favorit) är bägge bra som Mr. och Mrs. Fabelman.
Att detta ska förställa någon form av självbiografi förstod jag. Men med en mestadels gringnällig Sam omgärdad av en skara mer eller mindre osympatiska karaktärer blir det mer som en skum saga för vuxna. Allvar blandas med komik på ett underligt sätt jag inte tidigare känner igen från Spielberg. Filmtekniskt snygg såklart, men jag kände verkligen inget speciellt för den här.
Spielberg har alltid varit mer en kompetent regissör än en intressant sådan, och det här är ytterligare ett exempel på det. Med den genuina tidsskildringen och personliga framställningen av hur en kärlek till filmmediet växer fram, så blir det här en väldigt trevlig film. Jag gillar dessutom Lynch lilla gästspel. Men det är också väldigt tillrättalagt och mellanmjölkigt. Den långa speltiden passerar förvånansvärt fort, men det blir inte så mycket kvar efteråt
Egentligen en väldigt ojämn film, från knaskomedi till djupaste allvar och något där emellan. Men jag gillade det, visst tänkte jag i början är det så här det ska vara filmen igenom, hmm. Michelle Williams och Paul Dano passade väldigt bra att spela de lite knasiga föräldrarna som verkligen tog sin son på fullaste allvar, lite överspel ibland av alla inblandade, men jag tänker att det var en blinkning till filmkonsten på 50-talet, med stora känsloyttringar. Så småningom blev det mer och mer intressant, både med familjens utveckling, som också gick lite fort, helt plötsligt flödade det av barn, men också filmkonstens utveckling. Så jag tycker Spielberg har lyckats med att få men så mycket utan att det kändes stressat och samtidigt kändes filmen inte lång. I mina ögon värd en stark trea.
Var på väg att ge upp för denna, men den lyfter i andra halvan och då är den verkligen bra och spännande. Fina miljöer och bra foto. Som sagt, tråkig till en början men andra halvan är den bra.
Spielberg kan ibland svaja lite i tonen, och det här är en av de gångerna. Både dramat och komiken fungerar annars fint, så det är synd när det vacklar i övergångarna. Men överlag ändå en fin berättelse med bra skådespeleri och charm. Även ifall filmen aldrig riktigt väljer inriktning mellan humor och drama så tillåter ovissheten karaktärerna att växa på det djupare planet på något märkligt vis. Familjen är ju väldigt mycket filmens kärna och den fungerar bra, inte minst när man tussat ihop Michelle Williams och Seth Rogen igen, som ju var lysande tillsammans i Take This Waltz. Judd Hirsch var också härlig, men hoppades på att han skulle vara med mer. Stannar man till slutet får man också en riktig guldklimp till cameo. Blandad kompott alltså, och långt ifrån Spielbergs främsta, men klart sevärd och småtrevligt helylleamerikansk film om film.
3.5. Fint drama. Härligt såklart med grabbens kärlek till film, får flashbacks från dokumentären om Bad Taste och Peter Jacksons barndomsfilmer. Särskilt när killen här också petat hål på filmen för skottefekter. Underbar slutscen med en härlig, rolig miniroll för Lynch. Kan vara första gången jag skrattar åt en films sista kamerarörelse.
Kompetent filmhantverk som trots sin längd aldrig tappar i tempo och håller sig på rätt sida av det sentimentala. Slutade lite väl abrupt. Spielbergs bästa på oerhört länge.
Underbar film!
