BETYG
2.5
av 5
2.5
av 5
The Deep Blue Sea
Frun till en brittisk domare blir inblandad i en självdestruktiv romans med en stridspilot.
| Originaltitel | The Deep Blue Sea |
| Regissör | Terence Davies |
| Manus | Terence Davies |
| Genre | Drama, Romantik, 2010-tal |
| Skådespelare | Rachel Weisz, Tom Hiddleston, Simon Russell Beale, Ann Mitchell, Sarah Kants, Harry Hadden-Paton, Jolyon Coy |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 249 |
| Filmnummer | 91744 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Den starka musiken i scener då Hester är själv förstör mest och gör att man blir lite avskärmad från karaktären. Weisz gör det riktigt bra, men det lite för konstnärliga berättandet stundtals gör att man inte riktigt engagerar sig. Synd, för det finns mkt som är bra. Stark tvåa eller svag trea.
En underskön film men den engagerar inte riktigt hela vägen. Trots bra spel av Weisz är det inte helt enkelt att engagera sig i hennes karaktär.
"The Deap Blue Sea" är en klar Davies-film. Vackert filmad, lugn och vad känslorna beträffar väldigt "äkta" och "trovärdig". Dock måste jag säga att filmen inte riktigt öppnade sig för mig den första gången jag såg den. Början kändes lite oklar, men nog höjde sig filmen klart mot slutet. Så jag tror nog att det finns mer att upptäcka om man ser den på nytt. Davies har inte hittills gjort annat än bra filmer, så svårt att tro att han nu heller misslyckats. Ibland bara är filmer lite som dikter, det är inte genast man förstår vad dikten går ut på. Det gäller också att se filmen på lite större skärm, använda högtalarna och släcka lamporna tror jag.
För lite innehåll, helt enkelt. Och för lite dramaktik. Man känner inte det hon känner. Maken däremot, är dock klockren i sitt skådespeleri.
Kanske bara den som varit förälskad uppskattar detta oerhört starka drama. Kan inte låta bli att tänka på en låt "Är det det här dom kallar kärlek, då vill inte jag vara med ...". Jag håller med att en person med Hiddlestones uttryckssätt knappast för tankarna till en stridspilot och den timida olyckliga domaren är suveränt gestaltad. Vackra Rachel är nog det bästa man kan se i denna typ av roll, hon är så fantastisk så man ryser. Jag tyckte nog att filmen var lite seg i början och man måste förstå det där med gasvärmare, sen gick filmen som en raket upp i skyn. Jag satt stel utan att kunna andas mot slutet. Ska se om den snart. Ja, det gjorde jag och den höjdes nu upp till en FEMMA, en av de mest fantastiska "kärleksfilmer" man kan se. Så gör det - se den!
geez, vilka prettofantasier! jag vill kräkas
Nej. Blir en rad tidstypiska detaljer men når aldrig in bakom fasaderna. Trots ärliga försök.
Terence Davies film The Deep Blue Sea lyfter aldrig; nog borde det gå att göra något bättre av en Terence Rattigan-pjäs. Och varken Rachel Weisz eller någon annan av skådespelarna imponerar precis.
Kändes en aning krustad emellanåt, vilket troligtvis hör perioden till men det ändrar inte min inställning till det, men enormt vackers filmad.
Alldeles för mycket hat här, så jag måste skriva upp den här filmen lite. En riktigt fin film av en av Storbritanniens finaste regissörer med härligt brittisk sarkastisk dialog och en fanatisk tidsmaskinsliknande nivå på detaljer i kostym och scenografi. Det finfina melodramat förmedlar den kvävande känslan alldeles utmärkt samtidigt som den genomsyras av längtan och åtrå. Lägg därtill att allt kröns av Rachel Weisz lätt bästa roll hittills. Innehåller också en rysningsscen där folk samlas på tunnelbanan i en flashback till krigstiden. Bland det negativa har vi Hiddlestons överdrivet skrikiga karaktär som väl aldrig kan ha varit stridspilot med det humöret och en stundtals övertydlig symbolik. Men ändå minst en stabil fyra.
