BETYG
3
av 5
3
av 5
Sverige - himmel eller helvete
Italiensk spekulativ dokumentär om det syndiga livet i Sverige. Vi får se typiskt svenska företeelser som lesbiska nattklubbar, porrfilm, sexualundervisning för tonåringar, lapplisor som extraknäcker som nakenmodeller, tjejband som spelar topless, elaka raggare, alkoholproblem och självmord. Vi får bla lära oss att svenskar flickor är lättfotade och föredrar latino lovers, med ett undantag. Efter att några latinos flörtat vilt med några ultrablonda bombnedslag så viftas de bort på direkten då några svarta gentlemän kommer in, flirtar lite och sedan går iväg med "svenska flicka". Det var i den här filmen som Mah-na Mah-na låten som senare blev känd i Mupparna först förekommer.
| Originaltitel | Svezia, inferno e paradiso |
| Alternativ titel | Sweden - Heaven and Hell |
| Regissör | Luigi Scattini |
| Manus | Luigi Scattini |
| Genre | Dokumentär, 60-tal |
| Skådespelare | Edmund Purdom (röst), Enrico Maria Salerno (röst) |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 214 |
| Filmnummer | 22668 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Frånser man den moraliserande berättarröstens grövsta värderingar så får man ändå ett enastående vykort från 60-talets Sverige. De vackra bilderna, människorna, musiken... Och trots hur chockerande mycket av allt detta var då så sitter vi ofta med facit i hand alla dessa år senare, när hela EU har antireklam på cigarettpaketen, aborträtten spritt sig över världen och sexualundervisning är självklar i västerländska skolor betydligt längre ner i åldrarna än vad vi ser här. Man blir snarare stolt än skamsen av att se det här! Sedan finns förstås många groteska bitar i soppan också, men de förstår man ju också hur kolossalt överdrivna de är. Det mesta i den här filmen är ju det. Men kul är det. Och visst känner man saknad över denna svunna epok.
snälla italienare! rädda oss från dessa hemska ”raggare”
En mycket intressant men också en mycket vilseledande syn som världen hade/ fortfarande har om Sverige. I denna italienska dokumentär gjorde de extra ansträngningar för att få oss att verka exotiska och djävulska. Något som absolut inte stämmer in på verkligheten.
Hur som helst, jag gillade att se Sverige under det här decenniet. Mycket vackra bilder från en hippie-rörelse som jag tyvärr aldrig haft möjligheten att uppleva. I övrigt, som jag berättade, är den här filmen mycket övergeneraliserad och faktavärdet är lika med noll.
Berlusconi såg nog denna film som ung, och bestämde sig för att han ville bli Svensk.
Skrattretande mjukporr förklädd som indignerad värdekonservativ propaganda. Tror inte de italienska regissörerna för en sekund hade nån avsikt att göra en satir av det svenska samhället, utan ville nog snarare profitera på koservativa snuskgubbars behov av rumsren mjukporr.
Visserligen en spekulativ italiensk mondofilm som bör tas med en nypa salt, men många poänger som regissören illustrerar är ändå remarkabla, framför allt gällande de degenererade aspekterna av samhällets diskreta förfall i.o.m den socialistiska uppmuntringen av promiskuöst beteende (som subventioneras av staten om "olyckan" av en befruktning skulle ske). Synd att filmen inte producerades seriöst, då skulle den kunna vara ett briljant tidsdokument och en slags filmvariant på historikern Roland Huntfords 'The New Totalitarians' som utvärderade förfallet och förtrycket i det statstotalitära Sverige på 70-talet.
Haha så jävla konstig, bitvis överdrivet uppenbar humbug men i enstaka ämnen lysande satir. En del scener är mycket snyggt filmade, nästan allt ackompanjeras av fin musik. Bra kanske inte är rätt ord... Intressant!
Kände igen mig i allting filmen sa om Sverige. Nästan lite skrämmande.
Kunde producerats av tokfransarna i John Birch Society.
Svår att bedöma; Blir filmen bra för att den var underhållande att se?