BETYG
3.6
av 5
3.6
av 5
Snyltaren
Accattone är för lat för att jobba. Så han blir hallick, men förälskar sig i sin anställda och börjar jobba så att hon slipper prostituera sig.
| Originaltitel | Accattone |
| Regissör | Pier Paolo Pasolini |
| Manus | Pier Paolo Pasolini, Sergio Citti |
| Genre | Drama, 60-tal |
| Skådespelare | Franco Citti, Franca Pasut, Silvana Corsini, Paola Guidi, Luciano Conti |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 196 |
| Filmnummer | 7544 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
En av Pasolinis bästa. Accattone är en avskyvärd men fascinerade karaktär. Fotot (såg den restaurerade versionen) och dialog håller hög klass. Uppskattade även den mörka humorn "jag var så desperat för pengar att jag t.o.m. testade på att jobba en dag". Hade jag fått ändra på en sak hade det varit slutet, då jag hade gillat ironin i om Accattones undergång hade skett när han försökt göra något positivt.
Vidriga karaktärer som ändå är svåra att tycka illa om. Som andra kommenterat märker man att Pasolini verkligen älskar människor även om han visar upp de mörkaste sidorna. En 'helig' tematik men ändå väldigt jordnära gör en fin blanding i den här filmen. Accatones sökande efter frälsning är hjärtskärande även om man ibland tycker riktigt illa om honom.
segt och tråkigt, visionslöst och oinspirerat
Mycket fin debut av Pasolini. Bachmusik, en ohyfsad yngling som man både tycker illa om och sympatiserar med, en råbarkad omvärld, livets umbäranden. Trean är stark.
PPP:s första filmer, i den neorealistiska stilen, är fortfarande hans bästa. Han skrev ju även romaner från dessa slumområden - miljöer som inte längre finns kvar och som numer gör att SNYLTAREN (och MAMMA ROMA - som den andra hette) känns nästan lite surrealistiska.
PPP fick kritik för att han använde Bach på ljudbandet. Själv tycker jag det är ett utmärkt grepp, med tanke på PPP:s omvända hjältedyrkan - Accattone är på sätt och vis en sorts kristusgestalt.
Kunde inte låta bli att tragikskratta åt beskrivningen av filmen. Låter underbar.
Ännu en vacker neorealistisk film som tyvärr inte sticker ut på något sätt för mig. Jag kan tänka mig att tematiken kändes minst sagt kontroversiell för sin tid men idag upplevs det lite som vardagsmat. Hursomhelst är detta en sevärd film från en regissör som jag gärna ser mer utav.
En mycket svag fyra, bra alltså.
snygg start absolut, även om fyran vacklar en smula mot sluttampen. Lite för lång kan tyckas, men delvis så är den helt ypperlig.
Oyeah!, bra början på en karriär.
