BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
September
En grupp människor samlas hemma hos Lane över helgen och alla är förälskade men ingen i rätt person.
| Originaltitel | September |
| Regissör | Woody Allen |
| Manus | Woody Allen |
| Genre | Drama, 80-tal |
| Skådespelare | Mia Farrow, Dianne Wiest, Sam Waterston, Denholm Elliott, Elaine Stritch, Jack Warden, Rosemary Murphy, Ira Wheeler, Jane Cecil |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 400 |
| Filmnummer | 5290 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Pratig men inte så rapp och charmig som Allen oftast levererar. Jag saknar också något att engagera mig i ens lite grann. Blir väldigt slät tvåa. Det är ju inte dåligt.
Väldigt medveten över att jag ser en pjäs
Stillsamt och vackert Woody Allen-drama med mycket ångest och känslor. Utspelar sig endast i ett hus under några dagar. I en fantastisk skådespelarensemble där i stort sett alla förtjänar omnämnande så utmärker sig Dianne Wiest och Mia Farrow allra mest. Det är skådespeleriet som gör filmen, även ifall det mesta andra också håller klass.
Jag är ganska mätt på Woody nu känner jag... men bra är det ju.
Gillar det här. I gränslandet mellan en stark trea och svag fyra. Miljöerna och de fina prestationerna av Dianne Wiest och Denholm Elliot ger det senare trots allt.
Artade sig hela tiden och blev till slut en rätt behaglig film, dock inte med så pass mycket av ett eftermäle. Men kul att se humor genom ett filter av tragedi och depression. I det kände jag stora likheterna med Bergmans relationsdramer och karaktärsbibliotek.
September känns inledningsvis lätt styltig och (för Allen) ooriginell, väl kryddad med hans vid det här laget beprövade berättargrepp. Ämnesfokus är intressant (om än också det skildrat liknande av honom innan), dialogen växer vartefter och det finns en växande tryckt stämning som jag gillar. En starkare andra halva resulterar i ett kammardrama som till slut ändå funkar relativt bra. Betygstrean är stark.
Ofta intressant, men större delen av tiden lite släpigt drama. Dramatiska avslöjanden och Elaine Stritch's raspiga charm sätter piff. Denholm Elliot är tyvärr lite bortslösad, även om han har en bra scen.
Riktigt riktigt dålig. Det känns som att Woody har kanibaliserat de sämsta delarna av sina tidigare 80-talsfilmer filmer.
En fantastisk och mycket tät film där flera av skådespelarna gör topprestationer. Mia Farrow särskilt är magnifik. Allens kanske allra mest underskattade film.
