BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Seppan
Trakterna kring Tullingesjön, vintern 1961. Nästan alla familjerna i Seppan är invandrare: finnar, ryssar, österrikare och polacker. Svenska Sara, som bor i en av disponentvillorna, och finska Pirjo, som bor i Seppan, är trots klasskillnaderna bästa kompisar.

Originaltitel | Seppan |
Regissör | Agneta Fagerström-Olsson |
Manus | Agneta Fagerström-Olsson |
Genre | Drama, Familjefilm, 80-tal |
Skådespelare | Nina Lager, Sofie Mallström, Jesper Lager, Janne Niemimaa, Mariana Vodovosoff, Karolina Palutko, Dani Modrusan, Fetije Alije, Krister Ax, Anders Hedenlans, Angela Ekström, Tomas Laustiola, Sari Lilliestierna, Peter Stormare, Elisabeth von Gerber, Mervi Kakarainen, Michael Mansson, Victoria Carlbaum, Kåre Hjelm, Elisabeth Nordkvist |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 74 |
Filmnummer | 13647 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jag älskade det lugna tempot och de långa scenerna. Poetiskt grådaskig. Stämningen och flickornas vänskap, särskilt slutscenerna, grep mig nu som då (om jag minns rätt att jag såg den som barn).
Ett tag var det nära fyran men filmen är på tok för jättelång, den känns om tre timmar eller mer. Varje scen är så extremt lång. Jag fattar grejen. Jag fattar även grejen med att alla språken som talas, ryska, ungerska, österrikiska, finska - inte är textade. Det är ju för att göra det tydligt att alla inte förstår vad som sägs, att viss förvirring råder. Men det är ganska jobbigt när filmen är så lång och stor del av dialogen är på språk iallafall jag inte förstår. Jag måste förresten bara berätta även om det låter korkad att jag under filmens gång trodde filmen utspelade sig i norra i Sverige. Men så var det i Tullinge. Förlåt Tullinge, jag kände inte till Separator-fabriken.
Mycket bra tillbakablick till barndomen i 60-talets stockholmsförorter. Intimt och vackert skildrande, med en hel del mörker men även ett nostalgiskt ljus. Tyckte den var toppen i sin enkelhet!
En speciell, levande och närgången film där barnens nyfikenhet, gemenskap och problem står i fokus. Känslan är fantastisk, nästan som att man är på plats. Den har inte så mycket gemensamt med min uppväxt, men det upplever jag inte som något problem. En nackdel är däremot att den blir ganska rörig. En anledning är att historien hoppar i handlingen utan att man som tittare informeras om det. Jag tror att den tilltalar vuxna bättre än dagens barn. En stark trea.
En till i skaran svensk film vars handlingsbeskrivning på Svensk Filmdatabas är bättre än själva filmen. Filmen är väldigt tråkig. Kanske var jag en sula för trött när jag såg den också. En tvåa, trots bra skådespeleri.
Minnesvärd och tänkvärd skildring om unga där grymhet ofta dyker upp. Dock kan den ibland försöka gripa åt tittaren lite för hårt än nödvändigt men är fortfarande en lyckad film.
Fin skildring med dubbelt intressanta teman, dels Tullinge, dels sverigefinländare. Läänge sedan jag såg den på SVT.
Lite norrländskt vemod men också en vacker film. Klart sevärd.
Fin men lite konstig...min bildlärare har varit med och gjort den!!
Förtjänar att inte glömmas bort.