BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
San Francisco
Ett kärleksdrama om Blackie, ägare av ett spelhus i San Fransisco, och Mary Blake, en sångerska som söker jobb. Hon får jobb på Blackies ställe men en höjdare på Operahuset i SF hör henne sjunga och erbjuder henne jobb där. Tyvärr har Blackie henne på ett tvåårigt kontrakt och vägrar släppa henne. Nu börjar turerna runt deras kärlek och vart hon ska sjunga.
| Originaltitel | San Francisco |
| Regissör | W S Van Dyke |
| Manus | Anita Loos |
| Genre | Drama, Musikal, Äventyr, Romantik, 30-tal |
| Skådespelare | Clark Gable, Spencer Tracy, Jeanette MacDonald, Jack Holt, Jessie Ralph, Ted Healy, Shirley Ross |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 73 |
| Filmnummer | 15286 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Lite bäl mycket sång men annars högt tempo och mycket dramatik. En kul scen är när de hälsar på svärmor och hon berättar om hur det va förr.
Jag får en dos lättsam och humoristiskt inslag, en dos allvar och sorg, en dos romantik och en stor dos av fint skådespel. Clark Gable levererar en fantastiskt leading man-prestation med massor av charm och kraft. Jeanette MacDonald lyckades alltid leverera en ljuvlig ömtålighet och styrka på samma gång och vad vore en film med henne utan att hon skulle få utrymme för sin fantastiska sångröst. Minnesvärt är också speciellt insatsen från Spencer Tracy och imponerande specialeffekter för sin tid.
Måste ge den här en fyra pga de fantastiska scenerna i samband med jordbävningen. Att en film från 1936 kunde ha så fantastiska specialeffekter. Och klippen i jordbävningsscenerna var närmast Eisensteinska. Annars är väl storin ganska banal, även om komplexiteten var högre än många 30-talsfilmer från Hollywood.
Ovanligt grepp med operettnummer i denna klassiska "storfilm" som engagerar än idag med de båga filmgiganterna Gable o Tracy. Kanske inte högsta klass idag men sista halvtimman både dramatisk o känslosam och sevärd för sina spektakulära katastrofscener. Skön historisk Fyra.
Slutscenerna och MacDonalds rollgestaltning imponerar.
att få höra macdonald sjunga titelmelodin 1: med frikyrkoröst, 2: med syndig, lasciv stämma i jazztakt, i påverkan av lägre makter, detta är en upplevelse
Helt ok melodram med bra skådisar och riktigt bra specialeffekter. Märks att här snålades det inte på budgeten. 3a.
