Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka
billiga elavtal


billiga elavtal
BETYG
3.1
av 5

Proxima


Sarah är en fransk astronaut, och den enda kvinnliga deltagaren i det rymdprogram som förbereder sig inför en ett år lång expedition. Som ensamstående mamma till en åttaåring känns expeditionen än mer krävande, och med lika delar skuld och mod försöker hon hitta balans i sin roll som banbrytare och mamma.


Originaltitel Proxima
Regissör Alice Winocour
Manus Alice Winocour, Jean-Stéphane Bron
Genre Drama, 2010-tal
Skådespelare Eva Green, Matt Dillon, Nancy Tate, Zélie Boulant, Lars Eidinger, Sandra Hüller, Jan Oliver Schroeder, Trond-Erik Vassal, Marc Fischer, Birger Frehse, Aleksej Fateev, Grégoire Colin, Igor Filippov, Svetlana Nekhoroshikh
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 44
Filmnummer 135582

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer


KyLLo
2023-01-30
Upplever filmen som deppig från början till slut. Dottern verkar aldrig lycklig och det präglar filmen för mig. En enkelspårig film med mycket fokus på rymdförberedelser och familjerelationer. Den verkar vara en hyllning till kvinnliga astronauter och deras barn. Eva Green och Zélie Boulant (som spelar dottern) är bra, men en del andra skådisar är sämre. Eva talar franska, engelska och ryska här. Zélie talar franska, tyska och lite engelska.
Rixn
2020-05-18
Ingen sci-fi-stänkare i vanlig bemärkelse. Här fokuseras det på relationer innan rymdreseavfärd. Det breddar sci-fi-ämnet och ger en intressant vinkel.
Molestaire
2020-01-26
Autentiska och stundtals briljanta skådespelarinsatser från alla håll, men Eva Green sticker ut extra (visste inte att hon var tvåspråkig innan jag såg filmen på Gbg filmfestival!). Lugnt berättartempo och skön avsaknad av tydliga protagonist/antagonist-relationer. Bara verklighetsnära porträtt av människor som pressar sig till det yttersta. Sevärd!
mb_morgana
2020-01-25
Jag såg denna på Göteborgs filmfestival. Det jag gillade med filmen var att den saknade de flesta dramaturgiska grepp som man oftast förväntar sig av en amerikansk film (speciellt när den har rymdtema). Den hade ett trevligt tempo, trovärdig intressant människoskildring med fokus på relationen mellan modern och dottern, övertygande skådespelarprestationer och ett passande slut. Extra plus för att den avslutades med autentiska bildexempel och en bra låt.