BETYG
1.8
av 5
1.8
av 5
Polisskolan 5 - Uppdrag Miami Beach
Stackars Lassard tvingas gå i pension, men blir samtidigt utnämd till årtiondets polis och inbjuden till det årliga poliskonventet i Miami Beach, där för övrigt hans brorson Nick bor. För att muntra upp Lassard följer flera av hans före detta studenter med.
Originaltitel | Police Academy 5: Assignment: Miami Beach |
Regissör | Alan Myerson |
Manus | Stephen Curwick |
Genre | Komedi, Kriminalare, 80-tal |
Skådespelare | Bubba Smith, David Graf, Michael Winslow, Leslie Easterbrook, Marion Ramsey, Janet Jones, Lance Kinsey, Matt McCoy, G W Bailey, George Gaynes, Rene Auberjonois, George R Robertson, Tab Thacker, Archie Hahn, James Hampton, Jerry Lazarus |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 7103 |
Filmnummer | 4702 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Gud, vad de höjde sig efter senaste helt plötsligt! Den komediska tajmingen sitter som den ska, den har bra tempo och de har kommit på kul situationer. Om du inte orkar med att se en töntig film så ska du låta bli att titta på den, för töntig är den, men annars bra.
En av de roligare Polisskolan filmera enligt mig. Väldigt många roliga scener. Och filmen tar sig inte på något större allvar. En solklar fyra.
Riktigt usel! Inte alls samma klass och charm som den första, dessutom saknar jag några karaktärer!
Saknar dessvärre charmen från de första 4 filmerna. Saknar också vissa karaktärer som t.ex. Sweetchuck och Zed. Det hela känns lite som PR för turistorten Miami.
Okej, så jag har sett den förut å ska veta att den inte är bra å ändå sitter jag nu här å är sur för att den är dålig. Några roliga saker från tidigare filmer är det positiva.
Ett steg nedåt blev det nog när Nick Lassard tog över efter Sgt. Mahoney (Steve Guttenberg valde, kanske klokt nog, att lämna serien till förmån för Tre män och en baby. Näppeligen kan jag blunda för att intrigen verkar vara ett sammelsurium, en räcka av skämt som inte passar ihop. Det är följaktligen långt mellan skratten.
I fjärde uppföljaren testar filmmakarna för första gången att skapa material genom att flytta skådeplatsen till en konferens i Miami, istället för att som alla gånger tidigare bara kasta in en ny kull elever på polisskolan. Resultatet tycker jag faktiskt blir en godtagbar ursäkt till det sketchlika upplägget, där alla våra huvudpersoner får ses göra sin gimmick i olika övningar på konferensen istället för bara hemma. Med sketchlikt menar jag att kronologin lika gärna kunde flyttats om hur som helst eftersom vi bara får se olika scener där karaktärerna hittat ett nytt ställe på konferensen att testa sin grej på. Den löst sammanhållna storyn om några juveltjuvar, som i vanlig ordning får mer utrymme mot filmens slut, gör samtidigt den här filmen till den allra mest sammanhållna i serien hittills! De andra filmerna har varit ännu mer sketchlika! De nya karaktärerna som presenteras i filmen är inte roliga och nog kan jag väl tycka att några tråkmånsar, som House och Hooks, kunde fått stå åt sidan till förmån för Sweetchuck och Zed, om vi nu bara ska satsa på några. Men de kan ju förstås ha tackat nej som jag förstått att Mahoney gjorde. Men med allt detta sagt så är det något jag gillar med den här filmen. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad men jag tycker allvarligt talat att det är den bästa uppföljaren. Kanske rentav bästa filmen i serien. Inte bra, den är ju supertöntig och facepalm-jobbig på sina ställen (som när Callahan plötsligt börjar sjunga opera), men den är så charmig. Så överdrivet töntig att det liksom går hela varvet och blir bra igen. Ja, där har vi det. Man kan bara njuta av märkligheterna. Var fick Tackleberry sin motorcykel ifrån, som han plötsligt kom åkande på? Och på tal om honom, nu när jag ser om serien känner jag att Tackleberry är så ensam! Han är den enda vapengalningen och alla de andra går runt i par men han går runt själv och ingen förstår honom. Stackarn.
Lite skön men ändå rolig film.
Den här serien var ju tunn redan från början, men här finns absolut ingenting kvar.