BETYG
3.4
av 5
3.4
av 5
Minnen av igår
Den 27-åriga Taeko har bott i Tokyo hela sitt liv och arbetar nu på ett kontor. Hon ger sig ut på landet för att få uppleva lantlivet. Som liten fick hon aldrig chansen att åka ut på landet och den lilla femteklassaren hon har inom sig gör sig påmind.

Originaltitel | Omohide poro poro |
Alternativ titel | Memories of Teardrops, Memories of Yesterday, Only Yesterday |
Regissör | Isao Takahata |
Manus | Isao Takahata |
Genre | Drama, Anime, 90-tal |
Skådespelare | Miki Imai (röst), Toshirô Yanagiba (röst), Youko Honna (röst), Mayumi Iizuka (röst), Masahiro Ito (röst), Chie Kitagawa (röst), Yoshimasa Kondô (röst), Yuuki Masuda (röst), Yuki Minowa (röst), Michie Terada (röst), Yorie Yamashita (röst) |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 859 |
Filmnummer | 12252 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jag var djupt berörd av den här när jag var tjugo. Den förenade mina favorit-element - Japan, landsbygd, lågmäld romantik, världsmusik, vardag och nostalgi med klass. Det ÄR en kompetent film, men den är också för sentimental för mig nu. Det börjar klia i kroppen.
Only Yesterday är en av de mest nedtonade Studio Ghibli produktionerna. Filmen är regisserad av Isao Takahata som förmodligen är näst mest känd i bolaget efter Hayao Miyazaki och också var en av medgrundarna. En utmärkande aspekt med filmen är dess pendlande mellan dåtid och nutid. Vi får lära känna kontorsarbetaren Taeko primärt genom minnen från hennes barndom. I början kan filmen upplevas som något fragmentarisk och som att man väntar på att handlingen ska komma i gång. Efter ett tag blir däremot filmens tema kring hur uppväxten och våra minnen från barndomen (positiva och negativa) formar oss som person. Kort sagt är det en väldigt vacker och lågmäld animerad film som inte bör missas.
Å ena sidan händer nästan inget i 2 timmar. Å andra sidan är barndomsscenerna verkligen jättebra. Men samtidigt är vuxenscenerna mindre intressanta. Men ändå tänker man på dem en bra stund efteråt. Men sensmoralen är tveksam och är den inte lite för pratig? Fast ändå med långa sträckor av tystnad. Film som i all sin stillsamhet spjärnar emot att sättas i något entydigt fack i hjärnan... Bättre efter en stunds reflektion än medan man ser den.
De akvarellmålade bakgrunderna under minnesbilderna är verkligen utsökta på sättet de bleknar in i pappret. I övrigt är det en fin historia men lite väl lång kan jag tycka.
En av de vackraste (animerade) filmerna jag har sett med en fin, lågmäld historia. Kanske är den till och med lite för lågmäld och vardaglig då den blir lite småtråkig emellanåt, vilket gör att den inte når upp till högsta betyget. Kanske blir det femman vid en omtitt.
Filmen är ju vacker, och The Rose fungerar oväntat bra på japanska, men det är liksom 118 minuter av ingenting och även det här fungerar för många så går jag inte direkt igång på det. Ändå långt ifrån dålig.
Fantastisk film. Saknar ord.
Besvikelse! Som någon nedan sa: "Vacker men alldeles för tråkig och ointressant", ramar in denna film ganska bra.
Lunkar på i sakta mak. Intressant men inte mycket mer. Det tände till när det gick in på hennes utnbildningsnivå, men de släppte den pucken tyvärr. Tar sig på slutet dock.
Stämningsfull och vacker men aldeles för ointressant och tråkig för min smak.