BETYG
3.2
av 5
Om en pojke
2002
Storbritannien, USA, Frankrike, Tyskland
101min
IMDb
Will lever ett tillbakalutat ungkarlsliv. Eftersom han är ekonomiskt oberoende tillbringar han sina dagar med att shoppa, se på TV och lyssna på musik. Hans avslappnade vardag vänds dock upp och ner när han lär känna den tolv år gamla Marcus, en pojke med ett minst sagt annorlunda hemmaliv.
| Originaltitel |
About a Boy |
| Regissör |
Paul Weitz, Chris Weitz |
| Manus |
Chris Weitz, Paul Weitz, Peter Hedges |
| Genre |
Drama, Komedi, Romantik, 2000-tal |
| Skådespelare |
Hugh Grant, Toni Collette, Rachel Weisz, Nicholas Hoult, Sharon Small, Nicholas Hutchison, Natalia Tena, Victoria Smurfit, Denise Stephenson, Rosalind Knight, Isabel Brook, Augustus Prew |
| Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
| Betygsantal |
16832 |
| Filmnummer |
4976 |
Recensioner
I stort sett handlar Om en pojke om Will, en 38-årig slacker som är besatt av att ragga kvinnor på olika sätt. Han får för sig att singelmammor är perfekta att ragga upp och går därför med i... Läs mer »
Mitt intresse för litteratur tog sin början en sömnlös natt under sommarlovet det året då jag skulle fylla 13. Då läste jag bara pappersböcker men det kom att ändras några år senare, somma... Läs mer »
Nick Hornby har i en svit fristående romaner skildrat vuxna unga män med en förbluffande omogenhet. Både Fever Pitch och High Fidelity har också blivit film med uppenbart en smula variera... Läs mer »
Nick Hornbys High Fidelity levde länge hos mig och gör det i vis mån fortfarande även fast den bleknat en aning de sista gångerna jag sett den. Att det är en träffsäker skildring av en man och... Läs mer »
Nick Hornby är en fantastisk författare - men hans böcker blir också om möjligt ännu bättre på film.
Om en pojke är en som jag tycker är minst lika bra som boken, och det är nog tack vare a... Läs mer »
När böcker av Nick Hornby blir filmatiserade så är det ett säkert bevis för kvalité. Ett bra exempel för det är High Fidelity som är baserad på en bok av Hornby och var en av de bättre fil... Läs mer »
Kommentarer
Såg om den här filmen idag för första gången på 10 år? 15 år? Hursomhelst. En mycket trevlig omtitt och en film som faktiskt känns någorlunda nygjord trots att den är mer än 20 år gammal. Tack vare en fin grundhistoria, Hugh Grant och kanske ett mått av egen nostalgi.
Den här filmen är en lame duck. Väldigt glapp mellan slutet och filmen i övrigt. Det finns bättre tidsfördriv än denna.
Bröderna Chris och Paul Weitz har här fått till en snygg filmatisering av en roman vi inte läst. Det handlar om en medelålders slacker som ger sig ut på udda jaktmarker för att hitta ett bekymmerslöst tjejförhållande, men där drabbas han av en översmart (relativt sig själv) 12-årig pojke.
Lättsamt, men inte mycket av nytänkande. Ganska så coolt soundtrack.
Också en riktigt vidrigt dålig film! Hatar Hugh Grant, som skådespelare kan inte skriva detta tillräckligt många gånger! Ungjäveln är riktigt dryg och ful! Boken suger också FETT!!!
Denne også er der på grensen til 5.
Såg den i skolan och har till min stora glädje lyckats tränga bort det mesta. Men slutscenen sitter dessvärre kvar, vilken förmodligen är den smörigaste, mest motbjudande vidrigheten i filmhistorien.
"Om en pojke" av Nick Hornby är en av mina favoritböcker och jag brukar läsa den 3-4 gånger om året så i och med det blev jag ju naturligtvis tvungen att se filmen också. Ska jag vara ärlig så hade jag nog uppskattat filmen mer om den varit mer trogen boken. Därmed inte sagt att filmen är dålig för det är den inte. Bra skådespelare och ett bra soundtrack och en bra balans mellan humor och allvar.
Okej och bra film. Lite långtråkigt men kollar gärna på filmen om det inte finns annat att kolla på. Ingen dålig film så att man lessnar på att se den.
Hugh Grant är ingen favorit, men i vissa roller är han skarp. Detta är en utav de, samspelet med Hoult känns äkta. 7.1/10
En smått härlig film faktiskt. Hugh Grant är helt perfekt i sin roll, och att jag verkligen gillar hans karaktär är den stora anledningen till att jag verkligen gillar filmen. Det ligger förvisso ett problem i att gilla en karaktär i en film som till viss del går ut på att den karaktären ska förändras, men som tur är rör det sig aldrig om en drastisk förändring, han blir snarare en bättre version av sig själv, och det är ju helt i sin ordning. Det blir heller aldrig så moraliserande som en sådan här film lätt kan bli. Istället slår den åt alla håll och driver med alla sina karaktärer (och i förlängningen då de personlighetstyper de representerar), oftast på ett roligt och träffsäkert sätt. För en rolig film är det, och väldigt sympatisk. Det var andra gången jag såg den, och jag har en känsla av att det inte kommer stanna där
