BETYG
3.7
av 5
3.7
av 5
Offret
Alexander, journalist, f.d. skådespelare och filosof firar sin födelsedag då tredje världskriget bryter ut. Han vänder sig i bön till Gud och erbjuder sig att offra allt om Gud gör så att kriget aldrig bröt ut.
| Originaltitel | Offret |
| Alternativ titel | The Sacrifice |
| Regissör | Andrej Tarkovskij |
| Manus | Andrej Tarkovskij |
| Genre | Drama, 80-tal |
| Skådespelare | Erland Josephson, Susan Fleetwood, Allan Edwall, Gudrún Gísladóttir, Sven Wollter, Valérie Mairesse, Filippa Franzén, Tommy Kjellqvist |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 1388 |
| Filmnummer | 4925 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.
Kommentarer
Börjar lite som en Bergman-light och går sedan över till filosofiska och religiösa diskussioner och monologer som mestadels går högt över mitt huvud. Sven Nykvist står förstås för ett eminent foto i vanlig ordning, och branden mot slutet är häftig (som man tydligen behövde filma om). Ser gärna mer Tarkovskij men känns som om det finns en risk att man missar mycket av symboliken om man inte är försiktig. Lär behöva se om detta för att haja mer.
Här tycker jag nog att Tarkovskij inte riktigt får ihop det fullt ut.
Inget som får mig att lyfta på ögonbrynen. Mest knas. Ja du gosse...Betyget blir en 2;a
Pallade inte att se klart detta, vilket nästan aldrig händer. Vågar inte ge den en etta.
Den står och pendlar mellan ett drömskt tillstånd som det är lätt och se har inspirerat både Murakami, Lynch och Roy Andersson till att bli lite väl teatral i scenerna. Dialogen och monologen ger dock filmen en välbehövlig energi och det finns flera scener och dialog som är oförglömlig. Nära toppbetyg.
Vet inte riktigt om jag tycker det här är poesi, men dock är det ju en rädsla för vad som komma skall kanske och då svamlar man ju ut så här. Åtminstone på den här tiden var det okej att vara rädd. Idag däremot får du svaret ”Trams” ifall du är rädd för krig som lurar i närheten och idag är det ju till viss del även så att krig och död bara måste accepteras. För i tiden hade man en helt annan respekt för varandra och döden.
Väldigt vacker, står där och balanserar mellan fyra och femma, behöver nog ses minst en gång till för att få grepp om den. Samtidigt väldigt fascinerande att höra extremt Tarkovskijsk dialog på svenska, men samtidigt känns ju inte riktigt hans väldigt ortodoxa tankevärld helt rätt i ett svenskt sammanhang. Hade kanske kunnat göra mer av att svenskar allmänt inte är troende, även om filmen i sig fortfarande varit religiös.
Andrej Tarkovskijs sista film, Offret från 1986 med Erland Josephson i huvudrollen, ger en storartad filmupplevelse även om filmen inte når upp till lika hög nivå som Andrej Rubljov och Stalker. En estetiskt fulländad film! Betyg 4.
Andra långfilmen för mig av Andrej, denna är visuellt slående och har bra dialog ifrån skådespelarna. Tycker även miljöerna är väl utvalda och bidrar till att skapa känsla.
På ett sätt kan jag avundas folk som gillar Tarkovskijs filmer. Hans stil har aldrig funkat för mig, och då blir det bara tråkigt. Men det är risken med poetiska filmer.
