BETYG
3
av 5
3
av 5
Mo' Better Blues
Självupptagen jazztrumpetare lyckas hålla alla på armlängds avstånd - inklusive de båda kvinnorna i hans liv.

Originaltitel | Mo' Better Blues |
Regissör | Spike Lee |
Manus | Spike Lee |
Genre | Drama, 90-tal |
Skådespelare | Denzel Washington, Spike Lee, Wesley Snipes, Giancarlo Esposito, John Turturro, Bill Nunn, Samuel L Jackson, Robin Harris, Joie Lee, Cynda Williams, Nicholas Turturro, Dick Anthony Williams, Jeff 'Tain' Watts, Leonard L Thomas, Charlie Murphy |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 253 |
Filmnummer | 14151 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Kombinationen av Spike Lee och Denzel Washington är verkligen inte lyckad. Lee tar fram manér hos Washington som är rent pinsamma. Det var likadant i Malcolm X.
Trevlig musik samt bra skådespelare och även ett snyggt kamera arbete, men i mellan åt är detta ett sömnpiller dock i det stora hela är den helt okej.
Färgstark och musikaliskt levande, med en del goda insatser från Lees samtrimmade skådespelartrupp, men filmen är alltför lång för att kunna hålla intresset vid liv för den tunna handlingen.
Spike Lee-resan fortsätter i maklig takt! Nu med en dvd-box. Dagens film blev Mo' better blues. Svårt för mig att komma på något konkret att säga om den här mer än att jag tyckte om den väldigt mycket, att den var väldigt rolig, att Denzel Washington och Wesley Snipes (värst vad bra han är på drama då) spelar sina roller oerhört bra. Jag tyckte även det var kul att se Eddie Murphys bror i en av pytterollerna.
Jag hade väldigt svårt för den här, fick inte ihop allt riktigt. Främst kanske med tanke på hur osympatiska alla tedde sig. Även berättandet, ska sägas. Särskilt på det sätt som de fåtalet medverkande kvinnor framträdde, hu, tunt och osmakligt skildrat. Musiken? Ja, den blev bara som en kuliss sett till allt annat som skymde dess sikt.
Till en början tyckte jag att scenerna kändes utryckta och lite malplacé men efter ett tag hämtar det upp sig. Roligaste scenen helt klart när pianistens franska flickvän kommer in i logen.
Synd på epilogen. Borde ha slutat med scenen då Giant säger att han inte tänker sälja trumpeten. Annars en av Spajkens allra bästa. (8+/15)
Typisk tidig Lee-rulle, med ganska underhållande afrotugg, relationsbekymmer och rasproblematik (det senare är inte alltför framträdande i denna film, dock). Det finaste är nog ändå att få höra A Love Supreme. Coltrane = hjälte.
Helt otrolig djupdykng i musikernas skitiga värld. Bildspråket är lyriskt, musiken är överväldigande och alla grepp och skådespelarinsatser helt underbara.
jazzen tycker jag varken är dålig eller bra... men filmen är otroligt långtråkig... handlar ju bara om att Denzels roll konstant spelar sin trumpet eller vad det nu är, och pippar sina två flickvänner... seriöst så förstår jag inte hur man kan tycka denna är bra på något annat sätt än om man gillar jazz, är nog den sämsta Spike Lee-filmen jag sett...