Kom ihåg mig
Glömt lösenord Logga in
Ange din e-postadress så skickas du en länk där du kan återställa ditt lösenord...
Inloggning Skicka

Shortly kortfilm

Hitta ett casino utan svensk licens här

Utforska ett online casinon utan licens

nätcasino utan svensk licens

BETYG
3.3
av 5

Marcel the Shell with Shoes On


Långfilmsversionen av de animerade kortfilmerna där Dean Fleischer-Camp intervjuar det lilla skalet Marcel.


Originaltitel Marcel the Shell with Shoes On
Regissör Dean Fleischer-Camp
Manus Dean Fleischer-Camp, Elisabeth Holm, Nick Paley, Jenny Slate
Genre Komedi, Animerad, 2020-talet
Skådespelare Dean Fleischer-Camp, Jenny Slate (röst), Isabella Rossellini (röst), Lesley Stahl
Betygsätt Logga in eller bli medlem för att rösta
Betygsantal 48
Filmnummer 143338

Recensioner

Filmen har inga recensioner ännu.

Kommentarer


BarryHero
2024-04-12
Kul och sött animerat och gillade nästan främst dialogen mellan Marcel och Dean som kändes väldigt naturlig och organisk, troligen mycket beroende på improvisation. Marcel hade en hel del skoj oneliners.
dr_Robert
2023-06-30
Söt film. Inte mycket till handling, men rolig dialog. Om man inte har alldeles för mycket tid så ser man filmen och låter sig svepas med av dess feelgood. Annars kan man skriva jättelångt om hur mycket man hatar den: Win-win.@Fort Greene Park
Ful_fisk
2023-03-11
Det är jävligt enkelt; tycker man inte den där lilla snäckan är jättegullig faller hela filmen ihop som ett korthus. Och det gör den, för jag finner varken den "quirkiga" designen eller den över-oskyldiga rösten tilltalande. Det känns så uppenbart, den ska liksom bara vara där och charma publiken och säga sådana där dum-visa saker som Nalle Puh alltid gör. När det kom sådana där mer uppenbara repliker, de där som verkligen ska få publiken att tänka efter och säga "åååh", då himlade jag med ögonen. Pretentiöst, bara pretentiöst. Och falskt. Och då har jag inte ens kommit in på iflmens fejkdokumentära stil, som försöker kommentera lite grann dokumentärfilmarens roll och dennes relation till personerna i deras filmer. Det blev mest plattityder. Den enda gången filmen faktiskt kändes som att den var på väg någonstans var när Marcel blev viral, och filmen hade chans att gå i en riktning som kommenterar på hur sociala medier kan exploatera människor och ytligheten i detta, men det spåret överges snabbt och används mest som medel att åter visa vilket litet charmtroll Marcel är. Men om jag tar och sätter allt i filmens poänger och budskap åt sidan och istället fokuserar på det rent filmiska en liten stund så finner man det mest grundläggande: En scen in i filmen hajade jag grejen och visste exakt hur hela resten av filmen skulle vara. Jag hann redan där tänka att denna film endast duger till något enstaka youtube-klipp, men så förstår jag så småningom också att det är just det som detta är från början, och det skulle så förblivit. Men jag kämpade troget på i en halvtimme i hopp om att det skulle ta sig, men sedan gav jag upp... nästan. Klockan hade blivit för mycket för att byta film, så jag lät den rulla, men slösurfade lite emellanåt för att inte dö tråkdöden, och pausade inte när jag gick på toa, hämta tilltugg i köket och städade undan lite stök i min sons rum. Alltså jag tittade på filmen, men fokuserade inte fullt ut hela tiden. Det vore väl kanske en överdrift att säga att jag fullkomligt avskydde filmen, och det känns nästan lite elakt att vara så skoningslös och sätta en etta på en sådan här trots allt harmlös indiefilm. Men det fanns verkligen ingenting i den här filmen jag tyckte om, ingenting. Kanske Rossellinis röst i så fall, den skänkte lite värme och en äkthet som det inte fanns ett spår av i Marcels egna, inställsamt dum-smarta floskler. Rekommenderas inte, men jag är övertygad om att det finns folk där ute som säkert älskar skiten ur den.