BETYG
3.5
av 5
Mannen som älskade Yngve
2008
Norge
90min
IMDb
Det är november 1989. Muren faller i Berlin och på Kongsgård gymnasium i Stavanger är Jarle Klepp ovetande om att allt snart ska förändra sig. Än så länge har han allt; världens bästa flickvän och världens coolaste kompis. Tillsammans har de stora musikaliska ambtioner, om några veckor ska de debutera med Stavangers tuffaste punkband. Men så dyker Yngve upp, den nye killen i skolan. Han är inte som andra, och Jarle faller för honom. Han har aldrig upplevt något liknande, och vet inte vad han skall göra. Det enda han vet är att han inte kan låta bli och träffa Yngve. Även om det innebär att han måste göra saker som han egentligen hatar, som att höra på Japan och spela tennis. I tur och ordning sviker Jarle alla sina närmaste och märker hur det är att vara helt ensam.
| Originaltitel |
Mannen som elsket Yngve |
| Alternativ titel |
The Man Who Loved Yngve |
| Regissör |
Stian Kristiansen |
| Manus |
Tore Renberg |
| Genre |
Drama, Komedi, Romantik, 2000-tal |
| Skådespelare |
Rolf Kristian Larsen, Arthur Berning, Ida Elise Broch, Ole Christoffer Ertvaag, Jørgen Langhelle, Trine Wiggen, Knut Sverdrup Kleppestø, Andreas Cappelen, Vegar Hoel, Mari Langfeldt, Erlend Stene, Lasse Holdhus |
| Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
| Betygsantal |
678 |
| Filmnummer |
59547 |
Recensioner
Stavanger 1989. Berlinmuren har just fallit. Det finns inget EU, inget Ryssland och inget krig mot terrorn. Ingen har iPod. Mobiler, Internet och allt det där är science fiction. Jarle går andra å... Läs mer »
Det är november 1989 och vi befinner oss i Norge och Stavanger. Jarle Klepp (Rolf Kristian Larsen) har under större delen av sitt liv inte haft några vänner, men så en dag dyker Helge Ombo (Arthu... Läs mer »
Kommentarer
Filmen började riktigt bra, men efter festen dalade den rejält. Tror de gick för fort fram på slutet. Svag fyra.
Klockren ungdomsskildring. Kanske rör det en mjuk punkt hos en som spelade i band i den åldern. Tycker ändå att det bästa i filmen är att den skildrar komplexiteten i kärlek och stigmatiseringen kring att älska en annan man.
Kändes tveksamt i början att jag skulle orka se det här. men det tog sig. Det är något visst med den här tiden och ungdomens berg och dalbana där hormonerna flödar åt alla håll, kändes trovärdig och bra spelat. Sedan att den är norsk gör det lite kul.
Det börjar lite taffligt och onödigt självmedvetet, men tar sig sen alltmer efterhand. Det är verkligen en härlig tidsskildring med tillhörande härlig musik, och som alla andra norska filmer får den pluspoäng för att den är norsk. Jag finner det också intressant att det inte finns några utpräglat dåliga människor här, huvudpersonen lever förstås inte i ett vakuum, men själva konflikten utspelar sig inom honom. Det ger filmen en komplexitet som inte är så vanlig i genren. Trots det går det inte att komma ifrån att alla sådana här filmer gärna blir ganska lika, och det vore fel att säga att den här lyckas sticka ut. Helt naturlig känns den aldrig heller. Men en trevlig film med många roliga detaljer efter vägen är det ändå
En besvikelse. En förutsägbar och ganska ensidig ungdomsfilm som försöker smöra för publiken med musik. Jag lämnas oberörd och lätt uttråkad.
Rörande film som jag kan känna igen mig en del i. Väldigt nära fyran, mycket möjligt att jag höjer om ett tag.
Rolig till en början, riktigt tragisk mot slutet.
Håller en bra och jämn nivå, fram tills sista kvarten (typ) där den börjar beröra på riktigt. Knapp fyra.
Den här filmen har en märklig dramatisk kurva. I början så är alla så onaturligt coola och självsäkra och den osäkerhet som tonåringar brukar uppvisa syns inte till. Allting flyter på alldeles för lätt för protagonisten för att jag ska kunna känna någon som helst sympati för honom. Filmen saknar helt nerv, även om den är småtrevlig att titta på. Men sedan när bögeriet kommer in i bilden så blir det genast mer intressant och sista halvtimmen av filmen är riktigt stark. Stabil trea.
Boken har så ofantligt mycket mer (no shit).
