BETYG
2.4
av 5
2.4
av 5
Maffia!
Vi följer familjen Cortino genom ett århundrade. Den unga Vincenzo Cortino blir tvingad att lämna sitt hem i Sicilien och simmar över till Amerika där han blir en maffiaboss. Efter ett mordförsök hamnar han på sjukhus. Nu ligger hans brottsimperiums framtid i händerna på hans ständigt förvirrade söner.

Originaltitel | Jane Austen's Mafia! |
Alternativ titel | Mafia! |
Regissör | Jim Abrahams |
Manus | Jim Abrahams, Michael McManus, Greg Norberg |
Genre | Drama, Komedi, Kriminalare, 90-tal |
Skådespelare | Olympia Dukakis, Billy Burke, Lloyd Bridges, Jay Mohr, Christina Applegate, Tony Lo Bianco, Pamela Gidley, Jason Fuchs, Joe Viterelli, Marisol Nichols, Vincent Pastore, Carol Ann Susi |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 2266 |
Filmnummer | 2483 |
Recensioner
Mafia är en parodi på alla maffiafilmer. Nästan alla scener är parodier från \"Gudfadern\". Jag finner detta kul, men det är säkert många som avskyr filmen. \"Mikey Blue eyes\" är också nån... Läs mer »
Kommentarer
Bland dom sämre Abrahams/Bröderna Zucker parodierna men klarar ändå tvåan, även om det är ganska knappt...
Jag gillar parodier och här har man valt att parodiera gansterfilmer, vilket är en väldigt tacksam uppgift med tanke på att karaktärerna i gansterfilmer redan är rätt stereotypa. Det finns en hel del roliga scener medan andra inte imponerar. Dock blir man underhållen och får en kul stund, perfekt för stunder då man inte kräver så mycket mer.
Många usla fis- och snubbelskämt, men överlag riktigt kul. Knappast i klass med det Jim Abrahams gjorde några år tidigare i Hot shots- och Nakna pistolen-filmerna, men ändå godkänt. Gudfadern är filmen i stort fokus här och det funkar. Men det finns en hop med scener som man får ha lite överseende med.
Smått oförlåtlig Gudfadernparodi som kastar skämt omkring sig utan att sålla de roliga från de tråkiga. Och ska man utvandra från Sicilien till USA, bör man göra det ombord på "Il Pacino".
När det kommer till humor finns det knappast någon bättre sub-genre än 80-90-talsfilmerna i Abrahams/Zucker-stil. Dialogen blandar ironi med random one-liners och man vågar knappt blinka för att inte missa de kreativa visuella skämten. Här ger man sig på bl.a. Gudfadern och även om resultat inte hamnar i topp i genren är det ändå ett klart värdigt tillskott. Det är oundvikligt att undvika usla skämt i en sån här film, men jag föredrar ändå toppar och dalar framför en jämn mellanmjölksrulle. Här har man vett att ta ett djupt andetag och sedan blåsa på allt vad man har tills luften tar slut, resultatet är en fartfylld film med lagom längd som aldrig blir tråkig. Som vanligt finns det godbitar i eftertexterna också och som vanligt blir man lite doktor Sadness när man inser att sådana här filmer inte görs längre. En stabil 3a.
Mysig och rolig parodi. Lloyd Bridges är ju bara för go!
Kass film men fett rolig!!
För en gångs skull en film där parodierna håller! Jag är övertygad om att jag saknar allmänbildningen som behövs för att hänga med i alla parodisvängar, men den blev inte mycket sämre för det. Helt klart i toppen på prutthumorstegen!
Jag såg den här för många år sen, och jag är inte så säker på om jag fortfarande skulle tycka den var lika hysteriskt kul som jag tyckte då. Man har ju trots allt mognat till lite över åren 8)
Nej, men det är nice med lite lumpen ibland och jag har alltid gillat parodier, i synnerhet om de är lite smarta. Ska nog ta och se den här filmen igen, känner att jag behöver skratta lite ikväll.
Totalt meningslös men det finns några guldkorn. Run florist run är ju klockrent.