BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Mad Dog och Glory
Chicagodetektiven Wayne Dobie är en lågmäld man som inte dragit pistol på 15 år. Hans kollegor retar honom och kallar honom för Mad Dog på grund av hans feghet. Men när Dobie av en slump räddar livet på Frank Milo, en lokal gangster, får han en ovanlig present: en vacker bartender vid namn, Glory. Innan veckan är slut har de två förälskat sig i varandra, och blivit måltavla för Milos vrede.
| Originaltitel | Mad Dog and Glory |
| Regissör | John McNaughton |
| Manus | Richard Price |
| Genre | Drama, Komedi, Kriminalare, Romantik, 90-tal |
| Skådespelare | Bill Murray, Robert De Niro, Uma Thurman, David Caruso, Mike Starr, Kathy Baker |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 688 |
| Filmnummer | 1161 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Nja, sådär, fast Bill Murray är ju sådär underagreande som bara han kan vara.
En mycket välspelad och underhållande dramakomedi.
Min första tanke var inför att se denna film att "detta måste bara vara bra för hur ofta får man De Niro, Uma Thurman och Bill Murray i samma film?". Tyvärr hade jag fel för trots att den stundtals blixtrar till och är lysande så är ingen av stjärnorna på högvarv i sina prestationer. Absolut ingen dålig film men mina förväntningar var högre.
En bagatell som verkar försöka leva på namnkombon Scorsese/DeNiro (där Scorsese bidrag inte är så synligt). Som komedi verkar den inte försöka vara så rolig. Som drama funkar den bättre men vågar inte vara för mörk.
Godkänd underhållning med De Niro, Thurman och Murray. Men varken mer eller mindre.
Börjar riktigt bra, och fortsätter så fram tills papperskorgen. Därefter går det utför. Jukeboxscenen är pinsam.
Roligt med De Niro i en något annorlunda roll. Även Thurman och Murray är trevliga. Bäst är nog ändå Caruso och Starr.
jag gillar den iaf.
Även om jag gillar DeNiros rolltolkning så måste jag säga att Caruso är den som överraskar mest. För mig kommer han alltid att vara Horatio Caine men här visar han att han är kapabel att spela andra roller. Även om han trots allt spelar snut i denna så är han annorlunda. Jukebox-scenen är bäst i hela filmen.
Jag gillar den lite torrt lustiga och surrealistiska känslan i teckningen av bill murrays och de niros relation. En gangsterboss som vill bonda! kul också att se De Niro smälta in i rollen som tönt. Han är en så bra skådis att man glömmer gangster-deniro efter nån minut och ser bara den lilla blyga karaktären. Själva plotten och romantiken är i övrigt standard.
