BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Luftslottet som sprängdes
Detta är den tredje, avslutande och avgörande delen i Millenniumserien och som tar vid där ?Flickan som lekte med elden? slutade. Lisbeth Salander försöker bli fri från anklagelserna för trippelmord, samtidigt som Mikael Blomkvist gräver i Salanders dolda förflutna för att komma sanningen närmare.
| Originaltitel | Luftslottet som sprängdes |
| Alternativ titel | The Girl Who Kicked the Hornet's Nest |
| Regissör | Daniel Alfredson |
| Manus | Jonas Frykberg, Ulf Ryberg |
| Genre | Thriller, 2000-tal |
| Skådespelare | Noomi Rapace, Michael Nyqvist, Lena Endre, Jacob Ericksson, Anders Ahlbom, Lennart Hjulström, Niklas Hjulström, Annika Hallin, Hans Alfredson, Niklas Falk, Michalis Koutsogiannakis, Mirja Turestedt, Sofia Ledarp, Tanja Lorentzon, Magnus Krepper, Georgi Stajkov, Micke Spreitz |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 8183 |
| Filmnummer | 77670 |
Recensioner
Denna tredje och - åtminstone hittills - sista delen i Millennium-serien anser jag nog faktiskt vara den bästa men det är nog ändå en fördel om man sett Män som hatar kvinnor och Flickan som le... Läs mer »
Luftslottet som sprängdes är den tredje och avslutande delen i Millenium-trilogin. Jag har inte skrivit om de två första än, men det kommer. Väldigt kortfattat kan jag säga att jag uppskattade ... Läs mer »
Luftslottet som sprängdes är en missvisande titel då filmen snarare imploderar än exploderar. Istället för en dynamisk film får vi här en uppstyckad historia som är uppenbart anpassad för tv... Läs mer »
Kommentarer
Knyter ihop säcken rätt så bra, och håller uppe intresset hela vägen. Problemen som etablerades i förra filmen kvarstår dock, samt den genomträngande känslan av pseudo-samhällskritik, ni vet, att filmen kritiserar ett samhällsproblem som är fiktivt och därför inte kan kritiseras (här alltså en spiongrupp som aldrig funnits). I jämförelse med samhällsproblemen som skildrades i ettan (seriemördare, sexförbrytare, maktmissbruk m.m.) så lämnar detta väldigt lite eftertryck. Och Niedemann fyller ingen som helst funktion längre, han har ju inte ens en replik i den här filmen. Han kunde lätt ha skrivits ut och vi hade besparats en massa onödiga scener som bara handlar om vilken onding med superkrafter han är (vilket vi ju fick se i förra filmen i alla fall). Men utöver detta och ett par andra detaljer och den återkommande känslan av TV-film, är detta fortfarande en tät och spännande thriller som är väl värd att se.
Inte min typ av film eller bok. Tycker att karaktären Lisbeth Salander är så otroligt överdriven, så nej tack..
Som övriga i serien klart sevärd!
Som många andra härinne har skrivit så tycker jag också att "Luftslottet" är bättre än andra filmen, men att den första är klart bäst. Det som är positiv i sista filmen är att man knyter ihop trådarna och det byggs upp en rätt så spännande story. Men just här börjar också problemet med filmen. Man bygger upp en story om en jättekonspiration och flera personer i filmen tar emot order från "högsta ort". Och det är verkligen jättespännande under första halvan av filmen. Men sen är det som att sticka hål i en ballong och man känner besvikelse när man har sett hela filmen. Framförallt får man egentligen aldrig riktigt veta hur allting hänger ihop och på vilket sätt detta skulle kräva att man behöver skriva en ny författning om skandalen uppdagas (som en i filmen uttrycker det). Och det fungerar liksom inte riktigt, tycker jag. Säger man A måste man också säga B. Sedan kan man ha andra synpunkter också: t ex personen Hans Fäste gör märkliga inhopp hela tiden men man får inget riktigt grepp om honom. Och det finns också ett par andra detaljer som inte förklaras ordentligt. Nej, när jag har sett hela serien måste jag ändå säga att jag är ganska besviken.
Ganska förutsägbar.
När jag läste böckerna tyckte jag att den här tredje delen i trilogin var den bäste. Var inte lika förtjust i filmatiseringen av densamme (bio versionen). Men när jag nu sett TV-versionen så måste jag omvärdera mitt tidigare omdöme, de 40 extra minuterna höjer upplevelsen av filmen ett snäpp. Spännande, intressant och mycket fantasifullt
Den sämsta och tråkigaste boken har de lyckats göra till den bästa och mest spännande filmen i trilogin.
Tråkig TV
Ett steg framåt efter andra delen, det ros i hamn utan anmärkningar. Det mesta blev mindre bra efter Män som hatar kvinnor, men Daniel Alfredson ska åtminstone ha en eloge för att han inte använder flashbacks i sitt berättande.
Känns som en epilog till film 2 (Flickan som lekte med elden).
VISS SPOILER: Vi får berättat för oss hur illa Lisbeth Salander blivit behandlad sedan unga år. (I princip) allt är information som vi redan fått i film 1 och 2. Varför? Är det så i boken också?
RESTEN AV TEXTEN SPOILER: Det händer nästan ingenting i filmen. Salander ligger på sjukhus. Hon vägrar samarbeta med sin advokat trots att det försämrar hennes egen situation - på ett sätt som jag tror 90% av alla tittare retar sig på. Vidare dras det ut något oerhört på rättsprocess (alla i rättsväsendet är endimensionella, otrevliga, partiska och korkade) och rättegång - det beskriver en utdragen och därför njutningsfull seger för Salander - men alla som ser filmen vet ju såklart hur det skall sluta. I alla fall gäspar jag.
Som krydda i filmen skildras en överstatlig organisation som filmens skurkar/spänningsmoment. Denna organisation som inte förklaras hur den kan finnas till har en otrolig makt och resurser bortom rimliga gränser. Den består delvis av gamla knasiga pensionärer som är helt vrickade, likviderar varandra utan eftertanke när någon hotar skvallra, och syftet med deras rättvisa är att gynna en liga som driver prostitution och dödar horor, skydda en kriminell ex-spion men framför allt riskerar de hela sin existens för att misskreditera Lisbeth Salander. En enbart löjeväckande soppa. Påminner detta om boken som är förebild tänker då inte jag läsa boken/böckerna.
