BETYG
3.3
av 5
3.3
av 5
Unga kvinnor

Systrarna March växer upp i en liten stad i 1860-talets USA. Familjen har ont om pengar och deras far är ute i kriget så de får klara sig så gott de kan.
Originaltitel | Little Women |
Regissör | Greta Gerwig |
Manus | Greta Gerwig |
Genre | Drama, Romantik, 2010-tal |
Skådespelare | Florence Pugh, Emma Watson, Saoirse Ronan, Eliza Scanlen, Meryl Streep, Laura Dern, Timothée Chalamet, James Norton, Bob Odenkirk, Tracy Letts, Chris Cooper, Louis Garrel, Sasha Frolova, Abby Quinn, Jayne Houdyshell, Lilly Englert, Mason Alban, Tom Kemp, Maryann Plunkett, Sasha Frolova |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 392 |
Filmnummer | 132767 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Det här var åtminstone bättre än versionen från 1994. Problemet därifrån kvarstår dock. Det är många karaktärer som ska skildras under en lång tidsperiod, men under en begränsad speltid, och då blir det ofrånkomligen svårt att göra något annat än ytliga nedslag och karaktärerna kan inte gärna få något annat än enkelspåriga personligheter. Med det sagt tycker jag ändå att den här filmen lyckas bättre med att balansera allt detta och hitta något slags fokus. Jag får mer anledning att bry mig om karaktärerna här och har lättare att hålla reda på dem. Bra skådespeleri är också en tillgång förstås, och i synnerhet Ronan, Pugh, och Cooper står för minnesvärda insatser. Tidsskildringen imponerar dessutom och jag gillar vad de har gjort med slutet. En svag trea blir det, och så mycket mer potential än så tror jag inte att det finns i en filmatisering av det här materialet
Funderar varför det finns så många versioner av just denna historia, det är onekligen en intressant tid, men kanske inte riktigt förstår intresset för just de här personerna. Hur som helst nu har jag sett den och en version från 1994 och jag tycker denna är bättre. Bygger på en självbiografi så det är Jo som står i fokus, hon är en viljestark person, det framgår med all tydlighet. Det är mycket flams mellan systrarna och det kan bli väl jobbigt, men det som är mer påfrestande är hoppandet mellan tid och rum, blir väldigt svårt att hänga med och till slut ger jag upp att försöka. Men det har sin charm, personerna och dess olika personligheter, tidens händelser. men tramsigt och romantiserat var det så trean är inte stark.
Extremt pretto och självförhärligande i allt den gör och vill göra. Det betyder inte att den är dålig men det är en bismak som följer med under filmens resa. För att sammanfatta så är den överskattad. Det är en helt okej film som målas upp som att den är någonting mycket större och viktigare.
Såg både denna och den från -94 samma dag. Vet inte om det var en så bra ide men... Jag tycker nog att den äldre varianten är bättre även om den är fruktansvärt sentimental. Tycker inte riktigt om att systrarna verkar vara i samma ålder både i förhållande till varandra och till tiden. Sen ser jag inte riktigt varför hela världen verkar vara förälskade i Chalamet, han ser ut som ett barn och kan inte övertygande spela vuxen. Sorry. Svårigheten att se karaktärernas ålder också gjorde att hoppandet i kronologin blev besvärligare att hänga med i. Otroligt vackra miljöer och kläderna är fantastiska. Grät jag? Som fan till båda versionerna.
Här får jag väl gå mot strömmen då och säga att jag fann denna väldigt överskattad. Den här historien har väl gjorts massor av gånger redan och den är ju inte speciellt spännande i grunden. Nu har jag bara sett 94-versionen och även om jag inte gillade den heller så känns den här lite som en skolpjäs som ska imitera den. Chalamet, Watson och Pugh känns så långt ifrån 1800-tal man kan komma. Dern och Ronan gör bra insatser men i slutändan har vi ju här en film som egentligen inte handlar om nånting och som dessutom är klippt så förvirrande med flashbacks som ser likadana ut som nutiden så det är onödigt svårt att hänga med på vad fan som händer. Att den här blev Oscarsnominerad för bästa film när det är en halvdan kopia på nåt som är gjort till förbannelse redan säger väl det mesta om Oscars som koncept, ändå envisas man med att följa det. Den undviker bottenbetyget för hantverket och för de få ljusglimtar som ändå finns, men jag skulle ljuga om jag sa att jag aldrig övervägde det.
Alltså jag klarar inte av sådant här trams!!!
Jag gillar den hoppiga kronologin som inte förvirrar ett dugg utan flyter sömlöst och omfamnar hela historian. Jag älskar den kvicka i-mundialogen, som får allt att kännas så äkta och fint, som ett kärleksbrev till livet. Jag tyckte om den här filmen tills jag i slutet insåg att nej, det är kanske lite mer.
Kanske omodernt så det räcker att säga så, men en chickflick/tjejfilm av rang. Jag uppskattade varken typen av skådespeleri, musiken, berättandet, grimaserandet... Ja någonting. Inte alls min typ av film. Men jävlar vad jag kämpade ändå, två timmar och tio minuter!
Fina miljöer och bra skådespeleri. Dock rörig handling med tidshoppen och att skådespelarna aldrig åldrades.
Aningen svag fyra, börjar lite ojämnt men växer och växer. Vete fan om jag ändå inte föredrar den senaste TV-versionen.