Lilla mamma

KyLLo
2023-09-27

Positivt som negativt. Det är en lågmäld film som är fint filmad och handlar om uppväxt, vänskap och relationer utifrån en åttaårings perspektiv. Barnskådespelarna är riktigt bra. Talar tydligt, tar pauser och är skärpta. En nackdel är att väldigt mycket i filmen flyter ihop. Flickorna som spelar kompisar är tvillingar i verkligheten, och jag har svårt att se dem som något annat. Är man inte väldigt uppmärksam är det också som att deras liv, känslor och lekar flyter ihop till en enda massa. Övriga i filmen blir nästan statister. Det som jag tycker skildras bäst är själva vänskapen. Samtidigt kan jag tycka att det är något obehagligt över två 8-åriga tvillinglika vänner som börjar ta efter varandra och drar med varandra på lekar och äventyr utan vuxna. Intressantare än själva filmen var nog att läsa om bakgrunden till den. Sciamma har i intervju berättat att mycket är hämtat från hennes egen barndom. Hon växte upp på en lugn ort där barnen lekte fritt, älskade att leka låtsaslekar och har alltid fångats av skogen. Dessutom används en del kostym och rekvisita från hennes barndom. Bland annat kan man i slutet av eftertexterna se en handritad räv som röker, och den ritade hon själv som barn. Sciamma hade först tänkt sig att göra en animerad film, då det gick bra ihop med miljöerna och så. Det känns mycket som en familjefilm (även om den inte är kategoriserad som det) och Sciamma hoppades särskilt att föräldrar skulle gå och se den med sina barn. Personligen är jag tveksam till hur den fungerar för barn. Definitivt finns det scener där det går att leva sig in i rollerna, men det är som sagt även rörigt och lite fragmentariskt berättat. Sciamma menade att barn är mer öppna för nyskapande. Jag har inte sett någon direkt dålig film av Sciamma, men den här känns nog svagare än övriga jag har sett. Grunden finns definitivt här och när jag läser intervjun förstår jag bättre vad hon ville ha ut av filmen, men den hade behövt starkare kontraster och tydligare fokus för att inte mest bli en familjefilm om två små flickor som leker med varandra. Jag minns också hur jag lekte mycket fritt som barn, inte minst i skogen, men jag får inte den där härliga känslan eller flashbacken här. Stark tvåa.

StureStenhög
2022-12-04

Sciamma är en bra och intressant regissör, och det här är en ganska behaglig film med ett finurligt upplägg. Det är en lite rolig förvirring som uppstår innan det blir tydligt vad som pågår, och det kontemplativa och lågmälda är i sig positivt, men jag önskar ändå att det fanns mer här. Jag tycker aldrig att man får veta tillräckligt mycket om karaktärerna för att det här ska bli riktigt meningsfullt. Det är en film om sorg och familjerelationer, men det ger inte så mycket när man får veta så lite om vad de betyder för varandra. Det får stanna vid en stark tvåa

Albion
2022-11-02

En finstämd film som växer allteftersom. Det tar ett tag innan formen sätter sig, det lite abstrakta, strama språket där karaktärerna är nästan mer än lovligt stela. Men det finns så mycket underfundigt vackert och det är svårt att värja sig till slut. Nu sitter jag här och tänker på min familj över generationerna, på vad som varit och på vad framtiden kanske kommer att ge. På vad jag aldrig kommer att få uppleva och aldrig har upplevat. När filmer väcker liknande känslor och funderingar så är det bara att trycka dit ett högt betyg, i detta fallet blir det i form av en 4;a

LillaBlåaMus
2022-06-29

Välgjord, koncentrerad, inledningsvis intressant. Som ett blekt stilleben, på gott och ont.

dr_Robert
2022-06-02

I like it. It’s short, there is not a lot of dialogue or drama. But it’s nice, like a nice dream.