BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
Liljorna på marken
En arbetslös byggnadsarbetare söker sig västerut i Amerika i jakt på jobb. Efter vägen passerar han en grupp tyska nunnor vilka stationerat sig på en avlägset belägen farm. Där gör han så ett kort stopp för att se om sin bil efter en lång resa. Men nunnorna ser hans ankomst som ett svar på sina böner om att få bygghjälp till en planerad kyrka, och hans vistelse blir längre än planerat.
| Originaltitel | Lilies of the Field |
| Regissör | Ralph Nelson |
| Manus | James Poe, William E Barrett |
| Genre | 60-tal, Drama, Komedi |
| Skådespelare | Sidney Poitier, Lilia Skala, Lisa Mann, Isa Crino, Francesca Jarvis |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 71 |
| Filmnummer | 27209 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Roligt gammalt skit, Sidney Poitier var typ dåtidens Morgan Freeman.
Sympatisk och charmig, må så vara men nunnorna framställs som rena fåntrattarna och tramsigheterna stör mig alldeles för mycket här. Betyget blir en stark 2;a, 2+
Mysig film utan nån större intrig eller dramatik. Den religösa aspekten med de tyska nunnorna används mest för att skapa kulturkrock med minimal fokus på själva religionen.
Genuin feel good-film! Charmigt och sympatiskt av de flesta inblandade, och en trevlig känsla genom hela filmen. Man kanske kan tycka det är lite sentimentalt och religiöst, inte minst idag, men jag köper ändå det filmen vill säga, inte minst den finurliga dialogen om "försäkring". Det enda jag saknar är byggnads-entreprenören i eftertexterna, hans roll och skådespelarinsats var tung nog att få en plats där.
Charmig film med en mycket sympatisk Sidney Poitier. Upplägget är som en saga där det är upp till åskådaren att avgöra om Sidneys karaktär är sänd från Gud eller inte. Oavsett lämnar man filmen med ett stort leende på läpparna.
Småputtrig feelgood. Lite tramsig första halvtimma men växer sakta till en knapp men svag Fyra. Ay-man!
Sidney Poitier gör det bra i en tacksam roll. Kanske ingen Oscarsvinnare i dag, men en lättsam och småmysig film med lite nostalgivibbar.
En film med hjärtat på rätt ställe.
Man kan inte annat än fullständigt falla för den charm och kompetens som Sidney Poitier levererar som skådespelare här. Det är också en film med en härlig humor. I en film som handlar om en svart man som blir vänner med en grupp tyska nunnor som han lär tala engelska är som ett perfekt upplägg för humor. Nu är detta en film som inte bara förlitar sig på humorn utan i allt detta finns ett varmt drama och även här levererar Poitier. Han var förtjänt av sin Oscarstatyett. 4-
Oj vad härlig film detta var då! Sådan fin stämning rakt igenom med mycket blandade känslor. En utmärkt dramakomedi kan man också sammanfatta det hela. Sidney Poitier gör lätt en av sina starkaste roller.
