BETYG
3.8
av 5
3.8
av 5
Ladybird Ladybird
Filmen handlar om Maggie som har fyra barn med fyra olika män. Mannen som hon nyligen separerat från var våldsbenägen och misshandlade henne, vilket i slutändan ledde till att socialen övertog hennes barn. När Maggie träffar en ny man som allt faktiskt fungerar bra med visar det sig vara lättare sagt än gjort att få socialen att förstå att saker och ting förändrats.

Originaltitel | Ladybird Ladybird |
Regissör | Ken Loach |
Manus | Rona Munro |
Genre | Drama, 90-tal |
Skådespelare | Crissy Rock, Vladimir Vega, Sandie Lavelle, Mauricic Venegas, Ray Winstone |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 384 |
Filmnummer | 2875 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Visserligen välspelad, men jag har lite svårt för den här misärporren, och jag tycker dessutom att slutet är horribelt dåligt och sänker betyget till en tvåa. Det hade varit mer intressant att se andra delar av karaktärernas förehavanden, som slutet hintar om.
Väldigt bra men samtidigt väldigt sorglig film med bra skådespelare.
Det är mycket som är fantastiskt bra här. Jag gillar framförallt hur Loach inte är rädd för att sockra sina historier för mycket. Det är liksom helt rimligt att socialtjänsten beter sig som dom gör med tanke på vad det är dom får se. Loach fokuserar på det realistiskt tragiska istället för att måla upp det som en svartvit bild av ont mot gott. Alla vill väl och alla beter sig under omständigheterna rimligt. Men det blir inte bra för det. Det blir dock upprepande tjatigt och väl hysteriskt på ett sätt som skär i mig och irriterar och det drar mig ur filmen. Men en mycket stark trea är det.
Engagerande och tragisk. Stark
Ken Loach bjuder återigen på en engagerande film med stark socialrealism. Här är det så mycket elände att det blir smärtsamt emellanåt. Mångbottnat är det också. En stor tumme upp blir det för "Ladybird Ladybird", som är bland det mest deprimerande jag har sett i filmväg. Betygsfyran är stark. Det är egentligen bara logiken bakom förhållandet mellan Maggie och Jorge som jag inte tycker är klockren.
En allt går åt helvete-film som får en fyra. Vilken film!
Kliv in i misären den som vågar. En riktigt koncentrerad film, slagkraftig, om än inte helt igenom lyckad. Framförallt när man har den på många sätt snarlika Cathy Comes Home i närminnet.
Onekligen en av de plågsammaste skildringar jag sett av ett liv med så mycket motgång. De båda huvudrollerna magnifika liksom övriga i castingen. Ken Loach har ingen överman när det gäller socialrealism och den kalla verklighetens turer. Oförtjänt borde denna obehagliga klassiker rönt mer uppmärksamhet. Såg min första Loach "Family life" redan på 70-talet och spåren sitter kvar. Femman stenklar!
Tragisk berättelse som målas upp och det är bra skildrat men den saknar lite struktur o den kunde blivit bättre.
Vet inte om jag klarar se den igen. Smärtsamt realistiskt. En hemsk realism.