BETYG
1.8
av 5
1.8
av 5
Kalle Karlsson från Jularbo
Om dragspelsmästaren Carl Oscar Jularbo (Karlsson) som föddes 1893. Filmen beskriver hans liv från tidig barndom till stor och folkkär folkparksartist.
| Originaltitel | Kalle Karlsson från Jularbo |
| Regissör | Ivar Johansson |
| Manus | Ivar Johansson |
| Genre | Biografi, Drama, 50-tal |
| Skådespelare | Jan-Olof Lindstedt, Ola Lendahl, Kenne Fant, Ivar Hallbäck, Rut Holm, Britt-Marie Jansson, Kerstin Dunér, Stig Järrel, Ingrid Backlin, Ingrid Thulin, Alf Östlund, Torgny Anderberg, Gösta Holmström, Martin Ljung |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 45 |
| Filmnummer | 45546 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Håller med sirkurt, platt. Fast min enda anledning att se filmen var en annan skådespelare, Stig Järrel. Han är alltid ok, så därför blir det en tvåa.
Det finns många brister, där den största är själva musiken (och hur musicerandet skildras) som inte avspeglar Jularbos utveckling och bredd som musiker. Men jag känner ändå att det finns en gapande tomrum som den här filmen fyller. En tvåa får den, även om filmupplevelsen snarare var trea.
Som Avesta-bo är det onekligen kul att få sig ett stycke lokalhistoria på bred dalmål, men som film imponerar inte det här direkt, allt är snarare ganska taffligt. Roligast är det i början när Kalle Jularbo som liten parvel går runt är allmänt lillgammal och spelar dragspel utan att röra en min. Efter det blir filmen gradvis ljummare, enskilda incidenter är fortfarande roliga, men Jularbo själv framstår aldrig som en överdrivet intressant person. Om det beror på att han inte var det eller om filmen inte lyckas förmedla det intressanta i hans personlighet låter jag vara osagt. Behållningen ligger iaf snarare i att få sig en trevlig resa genom det tidiga 1900-talets Sverige med laterna magica-visningar och fylleslag ute i finnskogarna. Så jag är ändå glad att jag såg det här, en stark tvåa blir betyget
En trea kanske den inte är värd rent filmiskt, men nostalgist. Är man från Avesta så är det extra roligt att se en film från trakten. Den hurtiga speakerrösten förhöjde stämningen med att ge oss ett stycke lärdom om dragspelskungen, då även folkparkens historia och ett Sverige i tidigt nittonhundratal. Det är en oförarglig historia som bygger på Carls egen självbiografi, En upplevelse var att se spelglädjen och den artigt diggande publiken.
En av de absolut sämsta filmer jag sett. Så platt och uselt så man inte tror att det är sant. Jag såg den bara för att Ingrid Thulin är med men det var bara några minuter, skönt att hon slapp göra sånt här skräp några år senare.
Eftersom den är baserad på Kalles självbiografi så antar jag att det mesta har hänt och då är det ju en fantastisk historia.
Äntligen en film som tar itu med dragspelstävlingsträsket.
Tråkig och tillrättalagd men dom kan verkligen prata dalmål till skillnad från andra filmer (Masjävlar, och Dubbel 8).
Nja. Lite väl seg.
