BETYG
3.7
av 5
3.7
av 5
Juno
Visst är det så. 16-åriga Juno är gravid. Det blev hon av misstag med sin bästa vän, och uppenbarligen är detta ett av livets inslag som inte kan ogöras.
| Originaltitel | Juno |
| Regissör | Jason Reitman |
| Manus | Diablo Cody |
| Genre | Drama, Komedi, 2000-tal |
| Skådespelare | Elliot Page, Michael Cera, Jennifer Garner, Jason Bateman, Allison Janney, J K Simmons, Olivia Thirlby, Eileen Pedde, Rainn Wilson, Daniel Clark, Darla Vandenbossche, Aman Johal, Valerie Tian |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 22198 |
| Filmnummer | 54856 |
Recensioner
Juno MacGuff (Ellen Page) är en cool och självsäker tonåring som får en nio månaders utflykt i vuxenlivet när hon blir oplanerat gravid - och bestämmer sig för att leta rätt på de perfekta ... Läs mer »
Att bli oförväntat gravid verkar vara något som är på tapeten i filmvärlden. Senast såg vi Katherine Heigl bli på smällen i komedin Knocked Up och nu står Jason Reitmans film Juno på tur.
... Läs mer »
Juno (Ellen Page) är en sextonårig street-smart tjej som av misstag råkar bli med barn, med sin bästa kompis (Michael Cera). Att vara sexton år och gravid är ju inte alltför kul, så hon planer... Läs mer »
Kommentarer
Trevlig film!
Jag gillade hur genuint allt känns. En film som tar tonårsgraviditet och tittar på det från en annan vinkel. Musiken var trevlig också.
Bra skådespel, bra skådespelare och bra manus - minus för Jennifers sura karaktär och Junos upproriska sätt att tala. En självklar fyra!
Krystad komedi!
En ovanligt kavat och självsäker 16-årig flicka, Juno, är tillsammans med en jämnårig pojke, Paulie. Hon vet emellertid inte riktigt vilket förhållande hon har till honom. Hon blir med barn, och bestämmer sig för abort. Utanför abortkliniken står en flicka hon känner och säger till henne att fostret nu har naglar. Efter någon vecka bestämmer hon sig för att föda barnet, och letar tillsammans med sin storasyster efter annonser där bebisar söks. Hon bestämmer sig för ett barnlöst par i 30-årsåldern och besöker dem tillsammans med sin pappa.
Detta hade kunnat bli en riktigt intressant film om tonårsgraviditeter, men den blivande modern är alltför kaxig och vet vad hon vill. Hon talar inte med den blivande fadern eller sin pappa och styvmor om vad hon borde göra, utan handlar som om hon vore en erfaren vuxen. Tyvärr är också de olika rollfigurerna småelaka mot varandra och de kvicka skämten haglar.
Huvudrollens Ellen Page är 20, och inte 16, när filmen spelas in. Det både syns och märks. Dessutom spelar hon något stelt och som om hon jämt hade bråttom. Hon är aldrig eftertänksam eller tveksam. Även övriga roller spelas litet stelt. Bäst är den blivande adoptivpappan, Jason Bateman, och den blivande fadern, Michael Cera.
Filmen har mest inomhusbilder från Junos hem, skola och de blivande föräldrarnas hem.
Jag blev förvånad när man i början av filmen spelade The Kinks "A Well Respected Man", en låt från 60-talet. Men kanske antydde det att det var just vad Juno sökte till sin bebis. I övrigt märktes inte musiken så mycket.
Början på denna film är inte alls bra, men jag tittade vidare, och den blir bättre och mer nyanserad allt eftersom. Första halvan får 1 i betyg, andra halvan 3-, ihop blir det 2-.
Förmodligen en viktig film på något sätt, men inte blev den särskilt mycket bättre för det. Den puttrar mest på "så folkligt jävla super-indie", med en neurotisk huvudperson, krystad namedropping och totalt vedervärdig musik på ostämda gitarrer. Långt ifrån poänglöst men långt ifrån bra. (5+/15)
Charmigt.
En sån supercharmig liten film där det mesta sitter så som det ska.
Ellen Page bär denna filmen fantastiskt tillsammans med de fantastiska birollsskådisarna J.K. Simmons och Allison Janney.
En riktigt härlig filmupplevelse med välskrivet manus som presenteras med nöjsam regi från Jason Reitman och skådespelare som presterar riktigt bra. Speciellt prestationen från huvudrollsinnehavaren Ellen Page är fullständigt lysande! Filmen är fylld av en avslappnad och välkomnande atmosfär att man direkt trivs i karaktärernas sällskap.
Grymt manus, skön musik, schysst skådespel.
