BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Jimmy's Hall
1932, efter tio år i USA, återvänder Jimmy Gralton till sitt hemland Irland för att hjälpa sin mor att driva familjens gård. En ny regering har makten i Irland, tio år efter inbördeskrigets slut. För att möta behoven hos de unga på orten bestämmer sig Jimmy för att återuppta "The Hall", ett ungdomscenter, fritt och öppet för alla, där lokala ungdomar kan träffas för att dansa, studera eller prata. Allt går utmärkt och framgång låter inte vänta på sig, men det ökade inflytandet från Jimmy och hans radikala idéer faller inte alla bybor i smaken.
| Originaltitel | Jimmy's Hall |
| Regissör | Ken Loach |
| Manus | Paul Laverty |
| Genre | Drama, Biografi, 2010-tal |
| Skådespelare | Barry Ward, Andrew Scott, Jim Norton, Brían F O'Byrne, Simone Kirby, Francis Magee, Aileen Henry, Stella McGirl, Sorcha Fox, Martin Lucey, Mikel Murfi, Shane O'Brien, Denise Gough, Aisling Franciosi, Seán T Ó Meallaigh, Karl Geary |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 88 |
| Filmnummer | 112896 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Hade väntat mig lite mer när det är Ken Loach. Bra historia och skådespeleri och så, men tyvärr så lyfter det inte riktigt och blir engagerande.
Ett ansikte bland tusentals ansiktslösa kommunister som fallit i kamp för kärleken till livet. Människor med karaktär, ryggrad och hjärta (plus lite bildning givetvis) kommer alltid och i alla tider agera som Jimmy.
Som sagt; man vet vad man får! Gillade, inte helt oväntat, den här mycket. Den hoppar inte in på listan över Ken Loach's guldkorn, men ändå en mycket fin film som jag tillsvidare ger en stark trea i betyg!
Japp, ytligt, segt och ganska långdraget var ordet.
Ganska bra, som så ofta av kvalitéts-Ken Loach. Det var bara Spirit of 45 jag verkligen inte gillade. I Jimmys Hall är det lite mindre politik och det är skönt, och jag håller inte inte med om kritiken om att det inte berättas om att Jimmy var en hårdför kommunist. Jag tycker det skriks "kommunist" och "jävla röding" efter honom hela tiden. Men vilken historia alltså, en irländare (med amerikanskt pass förvisso) som blir utvisad från Irland. Sånt händer inte ofta.
Man vet vad man får. En varm feelgoogfilm med lagom uppror mot makten
Jag gillar i regel Ken Loach men det har var ingen höjdare. Har man sett trailern behöver man inte se filmen. Det finns ingen nerv i filmen och allt känns ytligt och väldigt ojämnt. Några bra scener står ut, men annars är det ganska segt och intetsägande. Årets hittills mest onödiga biobesök.
Filmen fångar verkligen tiden och motsättningarna som fanns på Irland dåförtiden: katolska kyrkan har en otrolig makt över utbildningen och man censurerar vad man anser vara utländska, materialistiska och kommersialistiska verk på löpande band. Samtidigt finns det en annan sida, arvet efter kolonialismen, där landlösa bönder kämpar mot godsherrarna. Loach fångar allt detta och kopplar ihop det på ett naturligt sätt, samtidigt som filmen är pepprad med historiska och politiska anekdoter, som ytterligare lyfter filmen.
