BETYG
3.1
av 5
3.1
av 5
Insats förlorad
Författaren och arméveteranen Dave Hirsch återvänder 1948 till sin hemstad i Indiana. Han måste försöka komma i underfund med sitt förflutna och sin framtid. Efter en roman av James Jones.

Originaltitel | Some Came Running |
Regissör | Vincente Minnelli |
Manus | John Patrick, Arthur Sheekman |
Genre | Drama, 50-tal |
Skådespelare | Frank Sinatra, Dean Martin, Shirley MacLaine, Arthur Kennedy, Nancy Gates, Leora Dana, Betty Lou Keim, Larry Gates, Steven Peck, Martha Hyer |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 108 |
Filmnummer | 15767 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Ska den otrevliga Frank välja mellan en floozie(a pig) eller en fin tjej? Riktig misogyn historia. Början lite fin och ibland lite roligt jobb med färger och så men - nä...
Förvånansvärt medryckande.
Bra skådespeleri (Dean Martin imponerar) och intressant historia, men mycket är standardingredienser för melodramer.
Shirley MacLaine är urbra (som vanligt) men filmen är helsnurrig och alla andra personer är helt omöjliga att förstå sig på.
Ganska kantig melodram med stereotypa karaktärer men det fungerar ändå ganska bra, mycket tack vare skådespelarna. Shirley MacLaines karaktär är egentligen skriven på ett oerhört nedlåtande sätt men hennes fina insats gör att det ändå blir den mest intressanta och levande personen. Sinatra gör också en av sina bättre prestationer.
Minnelli försöker än en gång att göra en melodram, men han skall hålla sig till musikaler. Även om första halvan går väldigt fort så är det en ganska seg film (den är mycket för lång) och fotot är helt fantasilöst. Det känns som att de har velat göra en Sirk-film, men här saknas de bländande färgerna och intensiteten. Skådespelarna lyckas ändå göra filmen intressant. Betyg 5.4
Missförstå mig inte, jag är ett stort fan av äldre filmer, men den här har en seg och statisk intrig men med vissa fina inslag.
Till stor del är filmens handling rätt så medioker men framåt slutet så blir filmen riktigt bra. Frank Sinatra och Shirley MacLaine agerande bra ihop och jag föredrog verkligen MacLaine framför Martha Hyer som hade noll kemi med Ol' Blue Eyes.
Skådespeleriet och regin är på topp. Men tyvärr haltar filmen och helheten blir lidande. Troligen beroende på dåtidens censurregler.
Jag har svårt att ge mindre än en fyra till en film där Dean Martin spelar och dricker sådär mycket. Tycker att den var oväntad och bra, befriad från flera förutsägbarheter.