BETYG
1.9
av 5
1.9
av 5
Innocent Saturday
Tjernobyl, 1986: Valerij arbetar på kärnkraftverket och får nys om en olycka. Ledarna har samlats för ett krismöte, dödliga mängder strålning närmar sig grannbyn men katastrofen måste hemlighållas till varje pris. Under ett laddat dygn övergår flyktförsök till verklighetsflykt i en närstudie av händelsen som skulle förändra världens syn på kärnkraft.
| Originaltitel | V subbotu |
| Alternativ titel | An einem Samstag |
| Regissör | Aleksandr Mindadze |
| Manus | Aleksandr Mindadze |
| Genre | Drama, 2010-tal |
| Skådespelare | Anton Sjagin, Svetlana Smirnova, Stanislav Rjadinskij, Vasilij Gusov, Aleksej Demidov |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 18 |
| Filmnummer | 93181 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Själva premissen är allt annat än dum och det är alltid skönt att slippa en typisk katastroffilm. Dessvärre faller filmen på ett klumpigt berättande och att det är så jäkla tråkigt och ointressant. Om regissören nu är ute efter att skildra huvudkaraktärens kaosartade inre genom ett kaosartat yttre, så är det kanske inte så tokigt (stundtals är det onekligen frustrerande att titta på alla dessa idioter som verkar sakna allt vad kommunikationsförmåga heter), men själva filmen trampar ständigt vatten och inte heller finns det några karaktärer att intressera sig för. Det känns väldigt ytligt och den jobbiga jäkla kameran gör inte det hela bättre. Jag tycker dock ändå att det finns någonting fint med ett gäng musiker som inväntar sin undergång med att spela fånig musik och dricka alkohol.
Huvudkaraktären fick mig att till slut att reflektera över hur jag själv skulle agerat, efter att jag irriterat mig på hans handlande initialt.. Jobbiga känslor, bra film! I början var fotot jobbigt, men sen blev det ett bra komplement och det kändes som att man själv stod där i publiken och tittade på, maktlös.
FYFAN VAD DÅLIG! börjar lovande som sagt, men fy... är jättejobbig att titta på. känns så rysk, svår att relatera till både i bildspråk och skådespeleri.
Filmen börjar bra. Det är spännande och medryckande och åskadaren rycks via det vingliga fotot med i huvudpersonens ångestfyllda flyktförsök. Så långt är allt bra men efter ett tag händer det dock något. Filmen tycks stanna av och glider fram likt en snigel utan någon märkbar regi ända fram till slutet. Den går helt enkelt i stå och vid det efterlängtade slutet frågar man sig själv vad filmens egentliga mening var. En besvikelse.
