BETYG
2.9
av 5
2.9
av 5
Hector and the Search for Happiness
Psykiatern Hector lever ett stilla och välordnat liv i London med sin flickvän Clara. En dag börjar han fundera kring lycka och känner sig manad att resa jorden runt för att försöka finna den sanna lyckan.
Originaltitel | Hector and the Search for Happiness |
Regissör | Peter Chelsom |
Manus | Peter Chelsom, Tinker Lindsay, Maria von Heland |
Genre | Drama, Komedi, Äventyr, 2010-tal |
Skådespelare | Simon Pegg, Rosamund Pike, Toni Collette, Christopher Plummer, Stellan Skarsgård, Zhao Ming (II), Jean Reno, Togo Igawa, Hlubi Mboya, Akin Omotoso, Barry Atsma, Chantal Herman, Tracy Ann Oberman, Veronica Ferres, Chris Gauthier, Jakob Davies |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 494 |
Filmnummer | 110992 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Den puttrar på ganska länge och lyckas kanske lura en att den är svagt okej, men när den i slutet kör montage och påminner om alla händelser och ytliga karaktärer så inser man hur fasansfullt platt det här är. Rosamund Pike och Stellan Skarsgård var det enda av värde här, och Pikes karaktär förtjänar förstås mycket bättre än denna otrohetstörstande man.
Kverulanter har aldrig roligt.
Ser definitivt varifrån kritiken om rasism kommer: filmen porträtterar olika etniska grupper otroligt platt och stereotypiskt. Samtidigt är den väl tänkt att vara "förenande" i och med att man vill visa att alla är vi människor och att lycka kan se olika ut. Naiv kan man onekligen kalla filmen. För mitt trötta huvud var den dock fin och till en början riktigt underhållande. Sedan gick det neråt och slutet var så platt som man kan vänta sig av en liknande film. Tåls inte att analyseras destovidare men okej för stunden.
Trivsam liten rulle. Hur man kan få varenda film att va "rasistisk" är för mig en gåta. tips; se inga komedier, inga dramer, gå inte ut öht så slipper ni problemet med "rasism".. :)
Kul och kreativt, även om det övertydliga slutet nästan drog ner det till en trea.
Ser bara såna här filmer när jag är hemma sjuk och vill resa. Då funkar de ganska bra för mig. Väldigt Walter Mitty som någons skrev här. Inte mycket innehåll men trevligt.
Underbar
Riktig jäkla klyschig dynga. Rasistiskt rentutav. Vad vill filmen säga mig egentligen? Att alla ska vara glada, därför att vi ska vara det? Och om vi vill något annat ska vi hålla käft? Eller va? Och givetvis pratar ju alla perfekt engelska. Det är ju självklart. Nä fy katten. Vämjeligt. Uppnår 0,6 på SH-skalan.
Vad lär vi oss av sådana här filmer? Jo att lyckade människor med massor av pengar inte kan hitta sig själva om det inte vore för att de hade mycket pengar. Jag skulle vilja se en film om en ensamstående mamma som "hittar sig själv".
Bitvis okej, men är en typisk cheesy wannabe-djup film med dålig dramaturgi samt så billiga poänger att de undermineras av den pinsamma billigheten. Simon Pegg funkar rätt skapligt dock, även fast han spelar en komplett idiot som jag antar att man ska sympatisera med men i själva verket får han en att förlora hoppet på mänskligheten.