BETYG
1.8
av 5
1.8
av 5
Happy End
Lukas är 29-årig egocentrerad rockmusiker som tvingas dela lägenhet med Marja, en excentrisk 70-åring. Lukas lever som i två världar: Kompisarnas liv i frihet och livet med Marja instängd i en lägenhet. Mot bådas vilja växer en vänskap sakta fram. Men Marja bär på en hemlighet och när sanningen kommer fram sätts deras vänskap på prov.
| Originaltitel | Happy End |
| Regissör | Christina Olofson |
| Manus | Soni Jörgensen |
| Genre | Drama, 90-tal |
| Skådespelare | Stefan Norrthon, Harriet Andersson, Robert Jelinek, Alexander Skarsgård, Rebecka Hemse, Pär Ericson, Mats Garb |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 85 |
| Filmnummer | 7355 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Titellåten i all ära, men det är Piggelin-scenen som höjer ettan till en tvåa.
Titellåten med Olle Ljungström är bra i alla fall.
I princip helt outhärdlig. Taffligt och fånigt så det förslår. Fotot var väl i alla fall lyckat. Betyget kan bara bli 1
Väldigt 90-talsaktig och uppbyggd ungefär som en familjefilm. Det är nog tänkt att vara en variant på Skattkammarön, men där handlingen är förpassad till 90-talets Sverige och med "vanliga" människor. Harriet Andersson tycker jag är riktigt bra. Hon känns verkligen i livets slutskede i filmen, och då var det ändå nästan 20 år sedan hon gjorde rollen. Annars känns huvudpersonerna ganska osympatiska. Det är nog för mycket konflikter för att filmen ska gå hem hos folk i allmänhet. Jag skulle också önska att den vore mer vågad. King of California har vissa likheter, men är ett bättre alternativ som jag ser det.
Hopplös och meningslös.
Välmenande men väldigt krystad "vänskap-mellan-omaka-leder-till-livsinsikt"-film. Vartenda liten detalj är så uttänkt och filmiskt beprövad att all eventuell verklighetskoppling och egen fräschör går helt förlorad. När slutligen den uppenbara finalen kommer så är det bara att plocka fram spypåsen och rodna ikapp med den alltmer stegrande och konstlade överdramatiseringen som helt tar död på den sista lilla gnutta personlighet och verklighetskänsla som eventuellt fanns kvar i det här pekpinnebygget.
Fel film...
Usel är ordet...
vad är detta?
Ganska fin ändå...kanske en tvåa dock. Men njeaj.
