BETYG
2.6
av 5
2.6
av 5
Handen som gungar vaggan
Utåt sett är Peyton den perfekta barnflickan - älskvärd, duktig och söt. Men hennes dolda talanger är betydligt mindre trevliga... Paret Bartel förstår så småningom att allt inte står rätt till - men går det att undkomma Peytons djävulska intriger och mordiska planer..?

Originaltitel | The Hand That Rocks the Cradle |
Regissör | Curtis Hanson |
Manus | Amanda Silver |
Genre | Drama, Thriller, 90-tal |
Skådespelare | Rebecca De Mornay, Annabella Sciorra, Matt McCoy, Julianne Moore, Ernie Hudson, Madeline Zima, John de Lancie, Kevin Skousen |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 35038 |
Filmnummer | 53 |
Recensioner
Detta är en originell och förutsägbar, nästan b-thriller, drama, vilket vi har sett många exempel på tidigare. Manuset kan man tro är använt i en annan film, men det är faktiskt ett eget manu... Läs mer »
Kommentarer
Haha, den här filmen minns jag som dålig/bra, men var hur länge sedan jag såg den...
Extremt obehaglig rakt igenom. Fan det var en nervig pärs att se denna. Rebecca De Mornay ger verkligen full blods psykopaten ett ansikte. Sen var även Julianne Moore väldigt osympatisk/ med psyk vibbar åxå. Slutet var uppgörelsen brutalt schysst intensivt.
Rebecca De Mornay är riktigt bra.
En spännande thriller!
90-tals thriller rakt igenom, men en av de bästa. Mornay gör snyggaste galningen på film och allt lika spännande och förutsägbart som man vill ha det. Handen som gungar vaggan var definitivt värd en omtitt.
Klassisk typisk 90 - tals handling i still med (Dallas och Rederiet) twist där det handlar om en: (Falsk råtta alla litar på, men som sedan sticker kniven i ryggen på alla den känner!) Trots den enkla historien så håller faktiskt filmen än idag.
Modern klassiker! Spännande och välgjord film med bra skådespelare! Rebecca De Mornay gör sin karriärs bästa roll!
Klassiker som fortfarande funkar.
Riktigt spännande film!
bra
Underhållande skräpfilm från 90-talet. Jo, jag tillhör målgruppen. Någon skulle kanske hävda att jag inte såg filmen på fel sätt, men när farsan i familjen är Lloyd Braun så blir det ganska svårt att ta det här på allvar. Jag satt och småskrattade lite åt det faktumet under hela speltiden faktiskt, den skådespelaren har verkligen en imponerande förmåga att se helt meningslös ut. Annabella Sciorras karaktär är dessutom direkt vedervärdig, så jag höll på Rebecca De Mornay hela vägen. Hon är å sin sida riktigt bra, och får ses som filmens största behållning. Att spela en psykotisk nanny är onekligen en tacksam roll, och det tar hon vara på till max. Mycket dumheter i manuset annars, men det lät jag ändå passera eftersom det inte gjorde det hela mindre roligt att titta på. Samtidigt ska sägas att det fortfarande är en skickligt regisserad thriller, men just kombinationen hantverksskicklighet och urflippad handling brukar ofta ge väldigt underhållande filmer, och det är också denna rulles framgångsrecept