BETYG
4.3
av 5
Gudfadern
1972
USA
175min
IMDb
Coppolas klassiska filmatisering av Mario Puzos roman om en maffiafamilj i New York. I centrum står Don Corleone, Gudfadern, men också hans söner bistår honom vid det intrikata maktspel som pågår mellan Corleone och de andra familjerna i området.
| Originaltitel |
The Godfather |
| Regissör |
Francis Ford Coppola |
| Manus |
Francis Ford Coppola, Mario Puzo |
| Genre |
Drama, Kriminalare, 70-tal |
| Skådespelare |
Marlon Brando, Robert Duvall, Al Pacino, Diane Keaton, James Caan, Talia Shire, Sterling Hayden, John Cazale, Al Lettieri, John Marley, Richard Conte, Abe Vigoda, Richard S Castellano, Al Martino, Alex Rocco, Richard Bright, Gianni Russo, Rudy Bond, Morgana King, Lenny Montana, John Martino, Tony Giorgio, Vito Scotti, Salvatore Corsitto |
| Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
| Betygsantal |
33803 |
| Filmnummer |
569 |
Recensioner
Min favoritfilm genom alla tider. Det här är den klart mest perfekta och överlägset bästa film som någonsin har gjorts.
Familjen Corleone är en respekterad och inflytelserik maffiafamilj med ... Läs mer »
Nu tar jag mig an en svår uppgift. Att recensera (som det anses) världens bästa film. Den första i trilogin Gudfadern som heter likadant. Det är svårt på det sättet att det är många som ... Läs mer »
Marlon Brando spelar här Don Vito Corleone, gudfadern, som är en högtrespekterad, och fruktad, ledare av Corleone-familjen. Det är egentligen en siciliansk släkt som bor i New York sedan en tid t... Läs mer »
Coppolas klassiska filmatisering av Mario Puzos roman om en maffiafamilj i New York. I centrum står Don Corleone, Gudfadern, men också hans söner bistår honom vid det intrikata maktspel som pågå... Läs mer »
I believe in America
Med dessa fyra ord introduceras en av världens genom tiderna bästa film. En film som har betytt mycket för filmhistorien och en odödlig klassiker som alltid kommer att se... Läs mer »
Kommentarer
Svårt att inte sätta något annat än en 5:a. Och det trots att den är långdragen i mellan åt, dock går de ju ifall man äger den och dela upp den i omgångar så är problemet löst. Sen har den ju en del klassiska scener som "Häst huvudet i sängen." vilket är bilder vi aldrig kommer att uppleva igen och detsamma gäller skådespeleriet WOOW! Francis Ford Coppola visste verkligen vad han gjorde från början till slut.
Omtitt efter 17 år. Och det kan väl bara säga att det känns fånigt att ge den något annat än en betygsfemma. Inleds mustigt med ett bröllop och små inblickar i vad som väntas framöver och sedan en tät intrig kring maffiakulturen och spelet bakom kulisserna. Al Pacino i högform och överglänser i mina ögon Marlon Brando med hästlängder om uttrycket tillåts. Betyg 5 denna gång
Jaha, så har man äntligen sett denna oändligt berömda film. Och jag som inte uppskattar maffiafilmer fick väl ungefär vad jag förväntat mig. Öppningsscenen och Sista timmen är riktigt bra, Däremellan är handlingen tämligen ointressant. Men vilket foto! Det känns långt före sin tid. Och så stämningsfull musik förstås. Marlon Brando som Gudfadern, som man först trodde skulle vara urfjantig med sin fejkade accent, blev ändå till slut den man fattar mest tycke för. Så från en teknisk synvinkel är detta nära nog mästerligt, men handlingen tilltalar inte mig alls. Jag kan förstå varför så många har detta som favoritfilm, men detta är helt enkelt för mig. Därför blir det tyvärr inte mer än en stark trea. Just nu iallafall - kan vara en film som växer gradvis när man ser om den. 3+/5.
En andra omtitt, det var 13 år sen senast jag såg denna klassiker och nu börjar jag känna mig bekväm i mitt omdöme om den. Jag tycker fortfarande dessa maffiaklaner är ganska fåniga i grunden, men i sann filmisk andra lyckas jag ändå hålla på Corleone-klanen framför de andra spaghettigubbarna när kulorna börjar vina, de är ju ändå huvudpersoner och gillar familjen och matlagning och sånt som de andra gängen säkert inte gör. Eller vem vet, det spelar inte så stor roll iaf, är Al Pacino på laget så håller man väl automatiskt på dem lite grann iaf. Brando spelar fortfarande över och filmen är fortfarande alldeles för lång. Men det är mycket intriger och många bra scener också, jag gillar Tom Hagens karaktär och upplösningen är rafflande. Men mer än en 3a ska den inte ha, det är mycket som har hänt i filmvärlden sen den här kom och lite känns det som att den lever på gamla meriter (2009-01-31).
Gudafadern är väl en av de mest kända filmerna på jorden. Den var bra, men inte mer än så tycker jag. Det händer saker hela tiden, men man tycker ändå att den känns väldigt lång mot slutet. Inte riktigt min smak.
Gudfadern från 1972 är i skrivande stund snart 50 år gammal, ändå känns den tidlös. Kanske för att dessa maffiagubbar är maximalt obehagliga men samtidigt gestaltade av jäkligt bra skådisar.
"Jag tror på Amerika" - och Amerika omfamnade Gudfadern och förvandlade den till ett landmärke för konstnärlig triumf och storfilm.
Det är konstigt, men jag har aldrig varit intresserad att se dessa filmer. Jag bestämde mig för att nu var det dags att se dem. Nja, visst filmen är välgjord och skådespelarna utmärkta, men det är nått som gjorde att filmen inte imponerar på mig. Kanske för att det fanns ett irriterade lugnt tempo genom hela filmen. Det kändes för mig som inte filmen kom igång riktigt. Och LacombeLucien, du måste nog tillhöra till de dummare människorna, som du själv uttrucker det...
Filmen som delar smarta människor och dummare människor ända sen den kom ut.
Så överskattad. Inledningen är så seg och händelsefattig men det tar sig något i mitten och slutet samt dopscenen är faktiskt ganska bra. Skådespelarna är väldigt duktiga men handlingen är till största del inte så bra som jag hade hoppats tyvärr efter alla bra betyg den fått av i stort sett alla.
