BETYG
3.5
av 5
3.5
av 5
Gänget
En man råkar göra en kvinna med barn. Han är inte mogen för äktenskap och vägrar att göra avkall på sina personliga behov och att ta ansvar för situationen.
Originaltitel | I vitelloni |
Alternativ titel | The Young and the Passionate |
Regissör | Federico Fellini |
Manus | Federico Fellini |
Genre | Drama, 50-tal |
Skådespelare | Alberto Sordi, Leopoldo Trieste, Franco Fabrizi, Franco Interlenghi, Leonora Ruffo, Riccardo Fellini, Lída Baarová, Jean Brochard, Claude Farell, Carlo Romano, Enrico Viarisio, Paola Borboni |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 278 |
Filmnummer | 13229 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
I vitelloni är en gripande och mer återhållsam film av Federico Fellini. Den påminner en del om Pier Paolo Pasolinis Accattone i stilen, även om huvudrollsinhavaren inte är riktigt lika avskyvärd. Båda innehåller en karaktär som är svår att känna sympati för, även om ynglingen Fausto verkar komma till realisation om sitt dåliga beteende i slutet av filmen. I slutändan är det en vacker/lågmäld skildring av en mindre stad i Italien (tydligen baserad på Fellinis hemstad Rimini) med levande och realistiska karaktärer.
Det är bara att erkänna. Federico Fellini är inte min typ av kille.
Håller allmänt med BrutusBeefcake och i viss mån hsimpson . Filmen har några fantastiska scener - särskilt tidshoppet under karnevalen och avslutningen, men huvudkaraktärerna och allt som händer dem är svårt att identifiera sig med. De enstaka höjdpunkterna, som är riktigt bra, väger inte riktigt upp för hur seg och oengagerande resten av filmen är. Betyget blir någonstans i trakterna av ett måttligt stark 2:a eller mycket svag 3:a.
Fjärde Fellini. Nu får det räcka. Slutscenen är visserligen fantastisk i den här filmen, men de övriga 100 minuterna gör att jag inte kan sätta ett annat betyg än det lägsta. Det känns som att alla Fellini är likadana också. Släng in en handfull riktiga svin till människor, taskig kvinnosyn, hysteriska fester och slätstruket foto. Klart.
Jävlar, denna film tog mig på bar gärning! Måste nog erkänna detta som min absoluta favorit av Fellini, blev rätt golvad alltså! Väldigt fin och vacker historia med en suverän stämning. Så snyggt och så bra berättat! Blir toppbetyget, nog jag inte ens tilldelat La Strada. Inte illa för en film jag hade väntat mig vara lite av en mellanfilm från herr Federico. Fullkomligt fenomenal!
Inte den där stora filmupplevelsen som jag hoppats på. Jag tycker inte riktigt om valet att fokusera på en odräglig slusk, det solkar ner helheten och jag tappar intresset. Annars gott om mustiga inslag och ibland far tankarna till Kosturicas stökiga och livfulla miljöer här och var. Slutscenen är också riktigt lyckad, minnesvärd. Slutbetyget blir trots allt en ganska harmlös 3;a.
Jag är besviken men ändå inte. Jag hade förväntat mig ett större dilemma som jag kunde känna igen mig i, men det kom aldrig för Fausto var ju bara ett ansvarslöst 30-årigt svin. Jag känner också att det aldrig sved tillräckligt för karaktären för att skapa ett intresse till personen Fausto. Då tyckte jag att Moraldo var en betydligt intressantare karaktär och borde fått störst utrymme. Men utöver det så är det en välgjord film, som är lite tråkig till en början, men som tar sig väldigt de sista 45 minuterna, några av dialogerna och monologerna är dessutom klockrena och när filmen var klar så är de enligt mig höjdpunkterna tillsammans med Franco Interlenghi men besvikelsen sitter ändå i lite. (8-/15)
Filmen känns modernt för den typen av historia sällan blev filmatiserad på 50-talet. Tempot och flera igenkänningsfaktorer gjorde filmen lätt att relatera till vilket inte alltid är fallet i en så gammal film.
Hyfsad film för att vara Fellini, men den är inte i närheten av hans två bästa filmer som är La Strada och Cabirias nätter.
Underhållande gammal film, med bra tempo och en story som åldrats rätt bra. Skådespelarna är bra och många av scenerna är riktigt snygga. Helt klart sevärd om man vill ha se en lättsam gammal italiensk film.