BETYG
2.7
av 5
G
1983
Sverige
105min
IMDb
Kim, Robban och Alexander har just slutat högstadiet. Kim är kär i Mia men har inte vågat ligga med henne. Han tror att hon är mycket mer erfaren än han. Han känner sig även dragen till Kristoffer som driver nattklubben G. Robban har hamnat snett i livet. Hans mamma vet ingenting om drogerna men de har ständiga gräl om Robbans sena nattvanor och underliga kompisar. Alexander är sångare i källarbandet Barn i Bredäng. En manager lyckas övertala honom att överge sina kompisar och börja sjunga med Nürnberg 47, ett band med dekadent nyfascistisk stil.
Originaltitel |
G |
Alternativ titel |
G - som i gemenskap, Filmen G |
Regissör |
Staffan Hildebrand |
Manus |
Joakim Schröder, Göran Gester, Staffan Hildebrand |
Genre |
Drama, 80-tal |
Skådespelare |
Joakim Schröder, Sebastian Håkansson, Niclas Wahlgren, Ulrika Örn, Magnus Uggla, Dominik Henzel, Niels Jensen, Ewa Fröling, Ulf Brunnberg, Lasse Strömstedt, Rebecca Pawlo, Christer Melén, Magnus Hedström, Per Åkerlund, Jean Frédéric Axelsson |
Betygsätt |
Logga in eller bli medlem för att rösta
|
Betygsantal |
4421 |
Filmnummer |
323 |
Recensioner
De har just slutat nian. Fyllda av förväntningar ger de sig ut i livet men allt är inte en dans på rosor. Robban, spelad av Joakim Schröder, hamnar i fel sällskap och börjar att både använda ... Läs mer »
Kommentarer
Allt var verkligen inte bättre förr..
Haha så dålig att den blir kul! Försöker så hårt med att vara cool och misslyckas. Magnus Ugglas look och röst är det bästa.
Filmen är en kalkon men har en naiv charm som ändå gör det hela aningen underhållande.
"Inte visste jag att bögar behöver kådis", den repliken gör hela filmen!
Trevliga synthare ger en 3:a.
Jocke Schröder....!! Vill nästan ge den en femma för tidsandan, kläderna, musiken. Men det går ju bara inte! Kalkonvarning men helt underbar ändå. Måste ge den en fyra ändå för att den är sån kultrulle.
Magnus Uggla gör halva grejen i denna kultrulle.
Förvisso inte riktigt lika pajig som jag mindes den (Stockholmsnatt är betydligt sämre) men bra är den ju fortfarande inte. Finns en hel del fint över filmen, men dialogen och skådisarna
det blir bara så larvigt. Det absolut värsta är nog ändå scenerna mellan Ulrika Örhn och Niklas Wahlgren, eftersom kemin mellan de båda är fullkomligt obefintlig, som att skådisarna inte tål varandra eller något. Detta resulterar också i filmhistoriens kanske obekvämaste sexscen. Nej tack. Dock härligt nostalgisk film och verkligen inte utan underhållningsvärde!
Dialogen känns inte alltid så briljant och trovärdig och skådespeleriet minst sagt ojämnt, men när filmen fokuserar på Robbans karaktär (trots klipp-dig-och-skaffa-dig-ett-jobb-budskapet), banden, musiken och framför allt Niels Jensen, så bränner det till. Charmiga 80-talsmiljöer.