BETYG
2.6
av 5
2.6
av 5
Första divisionen

Den unge fänrik Bråde kommer till flottiljen för att tjänstgöra. Vid en nattflygning råkar hans plan ut för oväder, och planet rapporteras saknat.
Originaltitel | Första divisionen |
Regissör | Hasse Ekman |
Manus | Alvar Zacke, Hasse Ekman |
Genre | Drama, 40-tal |
Skådespelare | Lars Hanson, Gunnar Sjöberg, Stig Järrel, Hasse Ekman, Emil Fjellström, Ragnar Falck, Carl Reinholdz, Irma Christenson, Britta Brunius, Linnéa Hillberg, Hugo Björne, Kotti Chave, Bror Bügler |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 182 |
Filmnummer | 1550 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.
Kommentarer
Väldigt ojämna skådespelarinsatser, och den dramatiska strukturen känns igen från flera flygarfilmer från perioden, inte minst Howard Hawks Flygets Hjältar från 1935 (som har många av samma element fast inkastade i annan ordning - flygaren som börjat tappa synen, nykomlingen med en koppling till flygplatschefens förflutna, problematik kring isbildning, nattflygning i dåligt väder och en mekaniker som uppfunnit en viktig ny teknologi). Nattfotot är inget vidare, saknar överblicksbilder, men allmänt var det här helt acceptabelt. Hyfsad balans mellan trams och allvar, och klimaxets växlande mellan krisen i luften och barnafödandet hanterades rätt skickligt. Bra men ibland lite för bombastisk musik av favoriten Lars-Erik Larsson. Stark tvåa, men når inte riktigt till en trea.
Även om flygplansscenerna känns rätt taffliga om man jämför med jättehäftig datagrafik så satt jag ändå på helspänn men okej då, filmen kanske är en tvåa men Lars Hanson är så jävla bra så det får bli en trea ändå. Kanske bidrar det också att det är Hasse Ekmans genombrottsfilm och att Stig Järrel är en riktig spjuver.
Jag blev faktiskt förvånad över hur bra den här är! Inte tramsig som en del 40-talsfilmer. Kanske lite högtravande då och då och Stig Järrel, min personliga favorit, leverar ibland sina repliker lite fånigt, men så var det väl på den tiden... Storyn är inte så dum, tycker synd om översten, som f. ö. är den enda med lite sexappeal i filmen! Väl värd att se en ledig eftermiddag.
Det finns förstås något märkligt över hela försvarspatoset och brödraskapsandan så här ett trekvartssekel senare, och mycket känns väldigt tvivelaktigt. Samtidigt märks det att det är en av Ekmans första, lite stolpig och lite mer pilsnerfilmsanda än man är van vid. Ändå innehåller filmen karaktärer och scener som glimtar till på ett sånt sätt att det blir liv i det hela. Även det ganska märkligt,
andra världskriget - i sverige en kamp mot dödlig dimma
En tunn och ganska oengagerad historia räddas inte av ett snyggt flygfoto. Sämst av Ekman hittills.
Det blir lite "grabbäventyr" av det, precis som det tenderar att bli när man inte riktigt tar kriget på allvar i allehanda pseudokrigsfilmer. Nu skulle jag inte vilja kalla detta för en sådan, men resultatet blir det samma. Flyget framför allt och får man inte sitta bakom spakarna längre kan man lika gärna dö! Det är plikten framför allt och en överdriven hövlighet officerare emellan. Trevlig underhållning!
Stark trea. Har nog aldrig sett en dålig Hasse Ekman-film. Riktigt vassa flygscener för att vara en svensk film från 1941. Lars Hanson visar vilken legendar han var och Irma Christenson är bedårande snygg.
Kasst manus; medan den svenska Kalle Anka-armén oroade sig för is slogs Finland för sin nations fortsatta existens mot ryssarna. Oförglömligt: "Stig till TVÅA-NÅLLA-NÅLLA-NÅLLA!" :)
Inte direkt fängslande. Se den två år äldre "Only Angels Have Wings" av Howard Hawks istället.