BETYG
2.7
av 5
2.7
av 5
Downsizing
En föreställning av en värld där norska forskare, som en lösning på planetens överbefolkning, uppfinner ett sätt att krympa människor till en dryg decimeters längd och därpå föreslår en 200-årig global övergång från stort till smått. I en miniatyrvärld räcker pengarna längre vilket lockar Paul Safranek och hans fru Audrey.

Originaltitel | Downsizing |
Regissör | Alexander Payne |
Manus | Alexander Payne, Jim Taylor |
Genre | Drama, Komedi, Science Fiction, 2010-tal |
Skådespelare | Matt Damon, Kristen Wiig, Hong Chau, Christoph Waltz, Udo Kier, Rolf Lassgård, Ingjerd Egeberg, Søren Pilmark, Jason Sudeikis, Maribeth Monroe, Jayne Houdyshell, Kerri Kenney, Margareta Pettersson, Pepe Serna |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 746 |
Filmnummer | 122988 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Jag har aldrig sett en Alexander Payne-film jag inte älskat, så nu var det väl dags då. Så svårt att få grepp om den här filmen, det känns verkligen som att den tar avstamp i själva grundidén och satiren den har potential för, och sedan vet den inte vad den ska göra med det hela. Och så bara pågår den, introducerar lite karaktärer, saker och ting sker... men satiren och reflektionen över samhället blir bara mer och mer avlägsen. Till slut känns det mest bara som att det landat i en helt ordinär kärlekshistoria. Matt Damon är också ganska intetsägande i huvudrollen. Hong Chau lyckas aldrig riktigt få till charmen hon väl är tänkt att ha. Christoph Waltz och Udo Kier är rätt underhållande, och hela biten med hur ett nytt klassamhälle skapas även i den nya världen är en rätt skarp bit, men som sagt, den utvecklas aldrig vidare utan leder mest bara till en ordinär kärleksintrig. Helheten är spretig och lyfter aldrig riktigt. Jag vet inte var det hela gick fel någonstans, men detta är oavsett vilket med bred marginal det svagaste Payne presterat. Jäkla synd på så mycket god potential.
Udda och smålustig. Det känns som att den riktar sig till folk som gillar lågmälda tv-serier snarare än långfilm. Fin stämning och jämnt tempo men ingen dynamik eller tydligt upplägg. Några skandinaviska skådespelare som Rolf Lassgård. Samtidigt får jag en ond känsla av att alla icke-amerikaner främst är med i syfte att prata "lustig" engelska och roa den amerikanska publiken. Fungerar som sällskap, men jag tror att den skulle bli bättre som 90-minutersfilm.
Ja, här känns det som man inte riktigt bestämt sig för vad det ska vara för genre egentligen. Vill minnas att man lanserade den som en komedi, och till en början kanske man kan placera den i det facket, men sen, ja vet jag inte riktigt vad man vill uppnå. Nä, den förlorar på denna vilsenhet. Kul med Roffe dock. :) 5/10
Krympningsbiten var rätt okej men den spelar ut sin roll efter ett tag och resten blir bara ett segt pekoral. Inte ens Christoph Waltz var särskilt bra.
Väljer i mitt tycke fel linje mitt i som drar ner alltihopa, men första halvan är riktigt intressant och välgjord.
Inleder bra men sen blir det bara barnsligt. Ju längre filmen går desto mer flum och trams.
Visst, den är som tre filmer som inte hänger ihop, men för att uppskatta dess sanna värde tror jag man ska se den lite distanserat. En faktiskt väldigt smart kommentar till vår schizofrena Black Friday/Fridays for Future-samtid.
Det här kollapsar så hårt att jag undrar om Payne tappade greppet tidigt under inspelningen. Temat försvinner snabbt och man undrar till slut vad den röda tråden egentligen är.
Bra idé, bra skådespelare, dålig film.
Vet inte vad den här filmen är bra för.