BETYG
3.7
av 5
3.7
av 5
Doktor Caligaris kabinett
En man berättar en historia om sin bäste vän och dennes fästmö vars lycka krossas av Dr Caligari och somnambulisten Cesare. Ett av den tyska expressionismens viktigaste verk.
| Originaltitel | Das Cabinet des Dr. Caligari |
| Alternativ titel | Das Kabinett des Doktor Caligari, The Cabinet of Dr. Caligari |
| Regissör | Robert Wiene |
| Manus | Hans Janowitz, Carl Mayer |
| Genre | Thriller, Skräck, Stumfilm, 20-tal |
| Skådespelare | Werner Krauss, Conrad Veidt, Friedrich Feher, Lil Dagover, Hans Heinrich von Twardowski |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 1764 |
| Filmnummer | 5618 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
1001 filmer, nr 6: En av få expressionistiskt kopplade filmer jag har sett. Den slog verkligen an på mig genom sitt helt unika bildspråk. Kulisserna ger verkligen uttryck för huvudpersonens känslor och det något stolpiga skådespeleriet passar perfekt. En av de bästa stumfilmerna och kanske den, förutom Körkarlen, som har betytt mest för mig.
Måste ses. Den bästa stumfilmen. Punkt. Innehåller magi, en serienördare och ev filmmediets första plot twist. Missa inte.
Kusliga miljöer i en story som jag är förvånad det inte finns otaliga nyinspelningar av. Inte särskilt tung som svartvit stumfilm utan är intressant och spännande hela vägen med ett par riktigt brutala mordscener. Välgjorda kulisser som får tankarna att vandra bortåt Tim Burton eller David Lynch. Känns som ett modernt filmupplägg med (spoilervarning) twisten på slutet.
Svårt att jämföra denna film med senare filmer av förklarliga skäl. Det var faktiskt mest påfrestande att se detta. Betyget blir en 2:a
Omtitt och sänkning med ett steg. Den är ganska seg, och vändningarna i storyn är inte lika kittlande den här gången. En av ytterst få stumfilmer som jag sänkt vid omtitt, det brukar oftare vara tvärtom.
Ganska intetsägande story faktiskt...
Denna gav mig inte särskilt mycket. Kompetent filmskapande, fina kulisser och smått stämningsfull emellanåt. Men den är ganska tråkig och historien är inte direkt intressant heller. (5+/15)
Jag kan definitivt se varför den här har fått den klassiska status den har, den har sannerligen en mycket egenartad stil som jag också fann väldigt fascinerande. Men det här är inte min grej riktigt, stumfilmsformatet börjar jag förvisso vänja mig vid lite, dock fanns det denna gång inget som direkt fångade mitt intresse i själva storyn. Så det här blev en lite småseg upplevelse
Hmm, jag väger lite mellan en tvåa och en trea. Den är otroligt snygg med fantastiska kulisser och en underbar visuell stil. Men den är i mycket ganska långtråkig och slö. Men den är bitvis intressant och småspännande. Men jag bryr mig aldrig riktigt. Men den berättas så snyggt och jag lämnar soffan med en väldigt härlig känsla. Är den känslan värd nog att väga upp hur uttråkad jag bitvis kände mig medan jag såg den? Just nu ja, men kan hända att jag sänker senare.
En trea för ett fint, välscenograferat hantverk.
