BETYG
3.8
av 5
3.8
av 5
Dödens fält
Kambodja år 1975 - ett land splittrat av krig. En tuff reporter och hans hängivna kambodjanska assistent riskerar allt för att få veta sanningen.
| Originaltitel | The Killing Fields |
| Regissör | Roland Joffé |
| Manus | Bruce Robinson |
| Genre | Drama, Krig, 80-tal |
| Skådespelare | John Malkovich, Craig T Nelson, Julian Sands, Sam Waterston, Haing S Ngor, Spalding Gray, Bill Paterson |
| Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
| Betygsantal | 2820 |
| Filmnummer | 1802 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Bitvis högkvalitativ men lite för slarvig, till exempel ligger fokus på amerikanerna så mycket i första halvan av filmen att det känns som att den byter huvudperson och story till andra halvan, när det borde varit tydligt hela tiden att den handlar om Dith Pran. Skrämmande realistiska scener av terror mot civilbefolkning, och mycket bra masscener, ofta känns filmen rent dokumentär. Håller med Clarks kommentar nedan för övrigt -- jag är tyvärr inte säker på att sångvalet VAR ironiskt. Stark trea eller svag fyra.
Som vanligt är dessa filmer alltid så jäkla gripande...
En engagerande och realistisk film som utspelas mitt i Kambodjas blodiga inbördeskrig i början på 70-talet. Det är ingen ren krigsfilm utan handlar om vänskapen mellan två reportrar som är på plats för att rapportera om oroligheterna. Bra skådespeleri. Bra foto.
Bra dokumentation av kommunismens fasor. Borde visas i den svenska skolan. Måste dock medge att jag skrattade när den ironiska slutmelodin spelades, kanske filmhistoriens sämsta val av sång någonsin när John Lennons Imagine spelas. "Imagine... no religion... no possessions...no need for greed... all the people sharing all the world..." Haha typ Pol Pots motto... sinnes.
De flesta scener är i miljöer som innehåller massor av människor i rörelse, mycket imponerande arrangerat, och hur man fått miljöerna så levande och naturliga. Fotot är rörligt och dynamiskt. Waterson är energisk och arg. Varför är han så jäkla driven? Känns lite som ett 80-talsmanér. Men han funkar ändå, och även Ngor och Malkovich och deras interaktioner, men jag kan dock störa mig lite på en känsla av macho-underton hos de amerikanska korrespondenterna. Oförutsägbar händelseutveckling och bra driv. Handlingen kunde dock varit mer informativ (som vissa har varit inne på). Filmen skildrar inte de grymheter som försigick, utan bara vad korrespondenterna bevittnar, bla många skadade människor, och det är inget fel med det greppet, jag ser det inte som någon historielektion även om det finns budskap. Ballt soundtrack av Oldfield ,förutom en scen som hade ett konstigt syntljud.Spännande och fänglande film, atmosfärisk med levande autentiska miljöer. Det här landar nog på en femma.
En film som håller upp intresset hela vägen tack vare sitt starka innehåll och ämne. Det som jag dock beundrar mest med denna film är att den har ett sådant driv i sig genom hela vägen. Det finns en rörelse i nästan alla scener. Ingen risk att filmen under någon stund blir tråkig. Sam Waterston har jag dessutom alltid beundrat för sin tid i TV-serien Law and Order. Musiken fungerar också väldigt bra.
Åkte till phnom peng och upplevde dödens fält och S-21 nu är jag och ser den på The Empire movie salong allt är så brutalt för brutalt för att uppleve.
Bra.
Intressant ämne som avhandlas, men så oerhört tempo svagt med intetsägande roll karaktärer.
Rätt seg. Intressantast är scenerna med kambodjanen mot slutet. Bra ämne att göra film om i övrigt
