BETYG
3.2
av 5
3.2
av 5
Det sociala arvet
Detta är den sista delen i Modstrilogin som spänner över drygt ett kvartsekel, nästan trettio år av Välfärdssverige. Ett stycke nutidshistoria om Kenta, Stoffe och deras polare. Hur gick det för deras barn?

Originaltitel | Det sociala arvet |
Regissör | Stefan Jarl |
Manus | Stefan Jarl |
Genre | Dokumentär, 90-tal |
Betygsätt | Logga in eller bli medlem för att rösta |
Betygsantal | 2329 |
Filmnummer | 3594 |
Recensioner
Filmen har inga recensioner ännu.Kommentarer
Här i del tre är vi förflyttade ytterligare ett drygt decennium framåt, till 1993. Stefan Jarls ambition är att följa upp hur det gått för ”modsens” barn. Stoffe som vid den här tiden varit död i 15 år har ju även han en son men modern till barnet vill inte ha deltagande i den här tredje delen (förståeligt). Så filmens handling kretsar mest kring Kentas familj och barn.
Den här 3an stillar nog mångas nyfikenhet om hur gick det sen men jag tycker den känns ännu mer ”arrangerad” än dom två tidigare delarna. Men det är ändå en snygg avslutning på en bra dokumentärtriologi.
Den enda av triologidelarna som man med behållning kan se som fristående film är ettan, de två andra behöver stöd av tidigare delar för att bli meningsfulla. Så om man skulle bryta ut den här trean ur kontexten skulle betyget bli betydligt lägre.
Förstår inte syftet med denna. I stort sett bara återblickar och berättar inte så mycket. Känns bara onödig.
Knyter ihop säcken, men den klart tunnaste delen i trilogin. Lite väl mycket återblickar och väl smal att dra ett större perspektiv och/eller styrka en tes utifrån.
En fin (och delvis hoppfull) final som ser tillbaka på liv förlorade och vunna.
Knyter ihop säcken rätt bra känner jag, samt att det som 80-talist känns mer intressant att se 80- och 90-talet skildras iom att det ligger närmare mig själv på nåt sätt. Låter kanske konstigt, men det var iaf känslan när jag tittade.
bra att det gjordes en del 3, anledningen till det e precis samma som att det vore kanon med en del 4a: man e nyfiken på hur det gick/går. men som film är denna 3a inget utanför mallen.. endast intressant pga de 2 tidigare.
Sonen blev ju värsta yuppien (fortfarande bättre än att bli pundare dock)! Fast alla är ju rätt odrägliga när de är 18-19 år. Undrar hur det gick för dem sen...
Den svagaste filmen i trilogin, men fortfarande väldigt intressant att få en uppföljning. Men där Dom kallar oss mods var ett mycket bra tidsdokument, så har de andra två filmerna alltmer utvecklats till att "bara" handla om de enskilda personerna. Den här filmens styrka ligger helt enkelt i att vi får veta hur det har gått för de personer som vi har fått lära känna i de tidigare filmerna. Kenta är fortfarande en underhållande människa att få följa, men att den nya generationen framstår som ett gäng brats är kanske mer deprimerande än nånting som den tidigare skildrade misären kunde frambringa. Stefan Jarl verkar inte riktigt hålla med dock, och det är faktiskt väldigt hedervärt av honom att i princip göra en film där han motbevisar sin egen tes. Sökande efter sanning snarare än efter bekräftelse av sin egen världsbild, tyvärr ett alldeles åt helvete för unikt koncept. Slutsatsen blir att även det här är en klart sevärd film
Inte lika intressant som sina föregångare, och sonen känns mer som en dryg rollkaraktär än den äkta sonen. Flera bra delar även här, men som helhet kändes den lite onödig.
En bra film, men inte lika bra som de 2 andra som är femmor bägge två i min bok. Jag hade hellre sett att filmen följt kenta mer än kentas son. Dock så är det en bra film och en stark trea!